Mitt tal
Omnia vincit amor – kärleken övervinner allt. Det är mitt favoritcitat, och kärlek är något vi behöver mer än någonsin nu. För en vecka sedan satt ungdomar på ön Utöya och såg paradisön förvandlas till den värsta mardrömmen. En mardröm som tog 68 av deras vänners liv, och som har förändrat dessa ungdomar för alltid. Föräldrarna satt hemma och kunde inget göra, mer än att be till högre makter om att just deras son eller dotter skulle återvända hem. Bilderna från det tidigare så vackra Oslo visade en krigszon, med blod och död. 76 människor miste sina liv den där dagen, flera saknas fortfarande och många kämpar ännu för sina liv.
Det fruktansvärda terrordåd som skakade Norge, och hela världen, förra fredagen drabbade hundratals, kanske tusentals, oskyldiga människor, människor vars liv aldrig kommer vara densamma. Många av dem var bara barn. Barn som ägnade all sin tid åt något de brann för, för att de ville göra världen till en bättre plats. Barn som du och jag. Som vi som står här på det här torget idag. Det kunde varit vi. Den sanningen slog mig där jag satt i tv-soffan och såg de hemska bilderna från Norge. Det kunde varit vi. Först kom rädslan, sen kom sorgen. Och det är okej att känna så – för en stund. Men nu är det dags att börja bita ihop och besegra hatet. Vi måste visa att vi inte låter oss bli skrämda, att vi inte tänker ge upp demokratin. Att demokratin är starkare och viktigare än så. Låt oss ALDRIG ge upp våran politiska övertygelse, en övertygelse om att demokratin är det viktigaste och finaste denna världen har. I en demokrati finns det plats för alla åsikter, men det finns ingen plats för hat och våld. Hundratals unga drabbades av denna oerhörda tragedi som för alltid förändrat dem, för att de ville rädda världen. Låt oss nu göra det. Låt oss hedra de drabbade och avlidna genom att varje dag kämpa för demokratin, för friheten och för framtiden. Låt oss rädda världen. För vänner, bröder och systrar som står på detta torg idag, det är vi som är framtiden. Det är vi som måste se till att demokratin segrar. Det är vi som ska besegra hatet.
22 juli 2011 är ett datum som ingen av oss någonsin kommer att glömma, men se till att komma ihåg det på rätt sätt. Jag tror på människan, och några få människors hat kommer inte kunna förändra det. Jag kommer självklart att minnas sorgen och saknaden av de som aldrig kom hem igen, men jag kommer även minnas all kärlek som människor visade den där dagen. Jag kommer att minnas alla värmande ord, alla kramar och all kärlek som jag fick, från mitt eget ungdomsförbund, men även från andra förbund. Jag kommer att minnas hur okända människor gick ihop och delade med sig av sin gränslösa kärlek. Hur etnicitet, religion och politisk övertygelse inte spelade någon roll, allt som spelade någon roll var att hatet inte fick segra.
Vänner, vi som står här idag, det är vi som är framtiden, och nu är vårat arbete viktigare än någonsin. Det är nu som vi bevisar att vår tro på demokratin, på friheten och på framtiden, är starkare än rädslan och hatet. Det är nu vi bevisar att kärleken övervinner allt.
Puss o Kram
Lina Lilja
De svenska stjärnorna hånglar loss!
Puss o Kram
Lina Lilja
Life Goes On
Puss o Kram
Lina Lilja
Grattis Victoria!
Puss o Kram
Lina Lilja
Allsång och Almedal!
Inspiring!
Allsång På Skansen!
Lina Lilja
