I'm Grateful For...
Även om klockan passerat midnatt hemma i Sverige, så är det fortfarande 22:a november här borta, vilket innebär inte bara min födelsedag, utan även Thanksgiving. Jag har haft en underbar dag med hundpromenader, massa skype med hela familjen, och härliga tider med mina fina vänner. Det känns så oerhört underligt att vara 19 år, senaste året har gått så fort!!
Ett år sedan
Idag
Men som sagt, idag är det inte bara min födelsedag, idag är det också Thanksgiving. Jag är generellt inte ett jättestort fan av helgdagar, men Thanksgiving älskar jag verkligen. Oavsett vart jag en dag bosätter mig så tänker jag ta med mig Thanksgiving in till min familj. Att ta en dag varje år till att uppskatta det vi har, istället för att konstant klaga över det vi saknar. Så nu tänkte jag ta ett inlägg och tillägna det till allt jag är tacksam över. Idag är jag tacksam över detta:
Mina fina vänner, som finns utspridda över hela världen. Jag älskar er alla med hela mitt hjärta och jag är så oerhört glad att våra vägar korsats.
Min familj och min uppväxt, som gjort mig till den jag är idag.
Alla chanser jag fått i mitt liv, som att få åka hit till Santa Barbara. Chanser som skapat möjligheter, lärt mig läxor, och låtit mig skapa kontakter och vänneröver hela världen.
Allra mest tacksam är jag över mig själv. Stolt och tacksam över att jag är jag, och över allt jag lyckats åstakomma so far i mitt liv. Det har varit 19 spännande år i mitt liv, och förhoppningsvis har jag många, många spännande år och äventyr framför mig.
Tack alla fina, fina människor där ute i världen. Tack för att ni finns, och tack för att ni är ni. Ha en underbar helg :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Kan inte alla bara kramas istället?
Vaknar man av att landlorden ringer, ja då vet man att den här dagen bara kommer att gå utför. Och mycket riktigt, innan första lektionen ens börjat satt jag redan och grinade i ett hörn av klassrummet (bokstavligen). Så där och då slängde jag in handduken och gav upp på dagen, sket i lektion 2 och stack till stan för att käka lunch med några kompisar istället. Få skratta lite. Gick förbi tatueringsstudion (wehoo, snart ligger jag där under nålen guys!), och sen hamnade jag på Starbucks i väntan på att hundägaren skulle sluta jobbet. Åker hem till henne, kramas med hundarna, kollar runt och lär mig hur allt fungerar (ska ha hand om lägenhet + hundar hela helgen). Sen kommer hennes roomie, aka min klasskompis hem, och berättar att våran gulligaste gulliga lärare hade köpt med sig tårta till lektionen för att fira mig och min klasskompis som båda fyller år på torsdag. HEJ DÅLIGT SAMVETE! Så nu sitter jag återigen här på Starbucks, och har vänt mig till Ellen DeGeneres för att få skratta lite de sista timmarna denna dag. Så ramlar jag över denna youtube video, vilket naturligtvis gör att jag nu sitter här med tårarna strömmandes...
Kan inte alla bara kramas istället? Oh well, 20 november 2012 skrivs in i Linas historiebok som en otroligt dålig dag helt enkelt. Imorgon blir det bättre. Nu ska jag åter vända mig till Ellen. Hörs!
Puss o Kram
Lina Lilja
Ps. Om exakt en månad kommer jag sitta på ett hotellrum i San Diego och vänta på att morsan och syrran ska kliva in genom dörren. Längtar! Ds.
One of Those Days...
Idag är en sån där dag då man hellre vill gräva ner huvudet under kudden än pallra sig iväg till skolan. En sån där dag då man till slut tvingar sig upp, tittar i sig i spegeln, suckar och behåller både mjukisbyxor och sport-BH'n man sovit i på sig, slänger på sig en fleece och sätter upp det oborstade håret i en knut. En sån där dag då man har sin skoltids viktigaste prov klockan åtta på morgonen.
Idag är en sån där dag då man springer in i en kompis i skolcafeterian, och bara vill slänga sig gråtande runt halsen på henne. En sån där dag då man slår sig ner i solen med en kopp kaffe, istället för att gå till praktikplatsen eftersom man inte orkar träffa några människor. En sån där dag när man tillslut hamnar på praktikplatsen, nästan 40 minuter försenad. En sån där dag då man tvingar sig att klistra på leendet i några timmar, trots att man allra helst fortfarande legat i sängen.
Idag är en sån där dag då man frivilligt käkar lunch ensam i ett hörn av cafeterian, med hörlurarna i öronen, eftersom att man fortfarande inte orkar träffa några människor. En sån där dag då man kastar sig till gymmet så fort man kan, och sen spenderar timmar i deras maskiner eftersom att det får en att tänka på något annat - eller inte alls. En sån där dag då man står i duschen på gymmet och låter varmvattnet omsluta ens kropp så länge att fingrarna blir till russin.
Idag är en sån där dag då man finner sig gråtandes i gymmets omklädningsrum, eftersom tv'n visar Ellen där fantastiska historier från stormen Sandy berättas.
Idag är en sån där dag då man blir varm i hela kroppen av att Starbucks personal hälsar igenkännande och glatt på en. En sån där dag då Starbucks personal inte bara minns ens namn - utan också kan stava det rätt utan att fråga. En sån där dag när man egentligen borde plugga om Nord Koreas kultur, men istället finner sig själv spendera timmar tittandes på roliga youtube-klipp från Ellen DeGeneres show.
Idag är en sån där dag man inte riktigt vill minnas, men ändå inte riktigt vill glömma.
Puss o Kram
Lina Lilja
Dear God...
Kära Gud,
Ibland blir det lite för mycket. Ibland känner jag att du tror för mycket om mig, att jag klarar mer än jag kan. Just nu så känner jag bara att du måste lugna ner dig lite, var lite snäll. Kära Gud, jag litar på dig och på att du vet vad du gör, men ibland.... Ibland funderar jag bara på varför. Snälla, kära, goda Gud, ta väl hand om mina vänner. Snälla.
Puss o Kram
Lina Lilja
Every Storm
Puss o Kram
Lina Lilja
Obamas Seger - En Vinst För Världens Alla HBTQ-människor
Sekunden jag fick reda på att Obama vunnit kunde jag andas ut, men fortsatte samtidigt att sitta på nålar. Nu kan jag äntligen slappna av - och le! Valet igår var historiskt på många sätt, och även om vi ännu har en lång väg att gå härifrån, så är det ett stort steg framåt, ett steg värt att fira. Igår blev, för första gången någonsin, en HBTQ-vänlig amerikansk president omvald, Wisconsin bidrar med den första öppet homosexuella senatorn, och samtliga de fyra staterna som röstade om samkönat äktenskap röstade för det, även om det var jämnt (Washingtons resultat kom precis ut).
Har precis suttit och tittat på talen från igår (de tog sådan tid på sig att räkna rösterna igår att jag fick ge upp, åka hem och krypa i säng), och när jag såg Obamas tal rös jag av välbehag. Igår på dagen var jag oerhört förbannad, och ledsen, på världen. På engelskan diskuterar vi just nu en artikel som handlar om att brottslingar i USA, och i en del stater även de som suttit i fängelse tidigare men nu är fria, inte får rösta. Jag visste inte om det förrän för några veckor sedan, och det gör mig så fruktansvärt förbannad (kommer nog ett inlägg på det ämnet så småningom också). Dessutom så la min sociologilärare upp en artikel på sin tumblr (ja, min sociologilärare har en tumblr, genom vilken han lägger upp aktuella artiklar, klipp, eller bilder som relaterar till det vi läser om på lektionerna) en artikel från UCSB's (University of California Santa Barbara = Universitetet i grannbyn) tidning, om... Ja, läs själva;
Så ja, igår var jag arg och ledsen på världen. Jag är ganska ofta arg och ledsen på världen om jag ska vara ärlig. Och jag var rädd. Jag var rädd att Romney skulle vinna. Jag var orolig över det faktum att en sådan hemsk homofobi omger en - även när man flytt till södra Kalifornien. Jag var rädd över att få se mitt livs alla drömmar gå i kras. Men igår kväll, och idag, när jag såg valresultaten, när jag såg effekterna ute i världen, och när jag såg Obamas tal - då blev jag stolt. Jag blev stolt, och glad, över att vara en av jordens invånare, stoltare än jag någonsin varit, gladare än jag någonsin varit. För stegen som tagits inatt är större än något annat steg taget åt rätt håll på denna planet under hela min livstid. Jag är optimistisk när jag ser på framtiden. När jag tittade tillbaka på Obamas tal 2008 insåg jag hur mycket som förändrats under dessa fyra år, i mitt liv och i världen. Och jag är glad över utvecklingen jag ser.
Men allra gladast blev jag när jag såg det här talet:
Ärligt så vet jag inte mycket om Baldwin. Med handen på hjärtat så ska det erkännas att jag inte ens visste att hon excisterade förrän igår. Jag kan inte ett smack om hennes åsikter och ståndpunkter, men rent symboliskt... Rent symboliskt betyder det världen för mig att hon blev invald i senaten. Det är ett oerhört stort steg för mänskligheten.
Så har vi de fyra staterna som alla röstade för homoäktenskap. En knapp marginal i samtliga stater, men ändock. Det är stort. Lika stort är det att det samtidigt kommer uppgifter från Spanien om att det i högsta domstolen konstaterats att samkönat äktenskap är 100% förenligt med grundlagen, och från Malawi kommer det uppgifter om att poliserna fått order att inte längre arrestera folk på grund av "homosexuella handlingar". Just idag blåser det en härlig, liberal, vind genom världen, och jag kommer ta en dag och bara njuta. Vi har fortfarande en lång, lång väg att gå, men varenda litet steg är värt att fira. Idag ska jag fira, imorgon är det tillbaka till arbetet igen. Men nu vet vi i alla fall, nu är det bevisat:
Tack.
Puss o Kram
Lina Lilja
Obama vs. Romney
Tänkte att jag kanske skulle få in ett litet blogginlägg om valet som just nu pågår. Sitter as we speak på skolans bibliotek, med SVTPlay i bakgrunden. Hade egentligen föredragit CNN, men de tar betalt för att man ska få se dem online, och TV4 vill inte streama utanför Sverige, så SVT är vad det blir. Tröttnar jag ur får jag palla mig till andra sidan campus där skolans tv visar CNN.
Det är väl ingen nyhet att jag håller mina tummar hårt för Obama. Det vore en mardröm om en man som Romney vann. Vinner Romney är chansen stor att jag packar min väska och tar mig över gränsen till Kanada eller något. MARDRÖM är vad det vore!! Usch, vill inte ens tänka på det. Miljön, internationella politiken, kärleken, jämställdheten.... Gone with the wind! Let's go Obama! Nu håller vi tummarna och följer det noga :)
(Minns för fyra år sedan hur klockan ringde 4:30 och jag satte på tvn, just som McCain klev ut på scenen och höll sitt tal då han erkände sig besegrad. Minnen!)
Puss o Kram
Lina Lilja
Fenomenet Bio
Sitter i skrivande stund på ett av mina absoluta favoritställen här i Santa Barbara; Starbucks i korsningen Cota/State Street. Så pass mycket favorit för min del att jag nu mera kan kalla mig stammis, och vissa i personalen har lärt sig både min order och mitt namn, de känner liksom igen mig när jag kommer. Tyckte det var lite awkward först, men nu tycker jag det är mysigt, hehe :)
Började dagen med en underbart mysig promenad längs stranden, och ett telefonsamtal till farmor! Galet mysigt! Efter lite dusch hamnade jag alltså här, och nu har jag snackat lite med pappa, samt chattar lite med syrran. Blir kvar här en liten stund, ska planera livet lite och ta det lugnt, sen ska jag shoppa lite kläder. Behöver en jacka! Kvällarna börjar bli riktigt kalla nu faktiskt, och jag läste att det skulle bli 16 grader och regn i slutet på veckan (men det vet man ju aldrig om det stämmer). HM hade i alla fall rea på jackor och stickat denna helg, så lika bra att förnya garderoben lite! För övrigt helt sjukt hur affärerna börjat spela jullåtar, julskylta, och Starbucks har börjat använda röda julmuggar - NÄR DET ÄR 25 GRADER OCH SOL UTE?! Behöver jag nämna att jag kommer ha svårt att hitta julkänslan i år?
I fredags var jag på finalen av en sångtävling som skolan annordnade. 16 personer var i finalen, varav flera var mina kompisar. Alla var så JÄVLA duktiga, verkligen världsklass! Så himla roligt att se! Satt och rös och grinade och skrattade och bara var lycklig hela kvällen. Då insåg jag hur himla rätt det har blivit. Oavsett vad som händer om ett halvår, ett år, eller när jag tar examen härifrån, så vet jag att det var helt rätt beslut att åka hit. Just nu, här och nu, är jag precis där jag borde vara. Och att inse det, den känslan... Helt obeskrivligt. <3
Innan jag avslutar detta långa inlägg med att äntligen komma till överskriften, så vill jag att ni klickar på denna länk och läser en sån himla fin artikel om min fina, fina vän.
Dåså, till topic. Igår var jag på bio. Igen. Jag ÄLSKAR verkligen att gå på bio! Jag har varit oerhört mycket på bio här borta faktiskt, men det har varit värt varenda krona. Dessutom är det typ halva priset på bio här jämfört med i Sverige, eller ännu billigare om man går på dan eller en vardag. Så himla awesome! Tänkte tipsa om mina top 3 filmer som jag sett här, så ni kan se dem när de kommer till Sverige! (Bortsett från Bond, som av någon underlig anledning hade premiär hos er först, och kommer hit först på FREDAG!)
På tredje plats;
Pitch Perfect är en såndär härlig tonårsfilm som man skrattar massor till. Simpel och härlig, jättemysig! :)
På andra plats;
Chasing Mavericks är filmen jag såg igår. Baserat på en sann historia. Så HIMLA bra film alltså! Och för er (och mig) som inte känner till storyn sen innan så är slutet totalt oväntat. Helt fantastiskt film!
På första plats;
The Perks of Being a Wallflower är min nya favoritfilm. Man tror att det är en tonårsfilm som alla andra; Boy meets girl, girl meets boy, they fall in love and live happily ever after. Men den här filmen var inte så enkel. Med flera parallella stories och problem blir den så himla mycket djupare, och man får verkligen tänka hela filmen igenom för att förstå alla detaljer. Ack så jag grät, och nu menar jag verkligen grät, jag snorade och hulkade. Så himla glad att jag gick och såg på den filmen själv och att biografen var näst intill tom! Herregud alltså. Så jävla fin, vacker och underbar film. Jag är ledsen Notting Hill, men efter alla våra år tillsammans är det nu dags för mig att gå vidare, The Perks of Being a Wallflower är min nya favoritfilm. Ack så fantastisk.
Puss o Kram
Lina Lilja
