En Enda Man
En Enda Man (A Single Man) är en historia som utspelar sig på 1960-talet och handlar om en man som förlorat sin livspartner Jim. Man får följa honom under en dag när olika händelser påverkar honom och han måste fatta ett beslut - är livet värt att leva?
Filmen var överlag tråkig och besvikelsen var stor. Men när filmen sedan började närma sig slutet så fick jag en känsla av "Nej - ta inte slut!!!". När slutet sedan kom så lämnade den mig på något sätt tom. Jag bara satt och stirrade på eftertexterna och tänkte "Nej, så får det inte va! Den kan inte vara slut? Såhär kan det inte vara!!"
Även om jag var besviken så tycker jag att ni ska se den. Den lämnar en berörd och och är ingen film man glömmer i första hand. Jag har dock inte listat ut varför än....
Tja, se den och säg vad ni tycker!
Puss o Kram
Lina Lilja
De finns överallt!
De finns överallt, de lever mitt i bland oss. Det kan vara din kompis, din lagkamrat, din kusin, din bror eller syster, din farmor, din lärare, det kan vara vem som helst! Det är något jag idag har fått lära mig den hårda vägen. Självklart är det Sverigedemokrater jag pratar om.
Såg i förmiddags att vi fått ett reklamblad av SD. Inget konstigt egentligen, det bara ramlar in sånt just nu. Grejen är at på baksidan fanns information om SDU och en bild på en tjej som är medlem där. En tjej jag känner. Jag kan inte kalla henne en nära vän eller kompis, men det är en människa som jag spenderade tid med regelbundet hela våren, en människa jag stöter på emellanåt, en människa som tillhör samma vänskapskrets och som går i samma klass som några av mina bästa vänner.
Först blev jag chockad. Skrattade lite smått åt det. Det tog en liten stund innan det sjönk in, sedan kom det. Jag blev inte arg, ledsen, upprörd eller irriterad. Jag blev rädd. På riktigt, jag har aldrig känt så förut. Jag blev på riktigt livrädd.
Jag kan ju inte direkt påstå att jag är en människa som passar in på den sverigedemokratiska normen. Stallet har alltid varit en fristad för mig, och även om det lite smått har börjat ändras på senaste tiden så har det ändå varit en plats av trygghet - fram tills idag.
Nu några timmar senare känns det lite bättre, men inte bra. Det slog verkligen ner som en bomb hos mig, jag har aldrig tänkt mig det hela på det sättet förut. Jag stöter ofta på Sverigedemokrater, Nationaldemokrater, Folkfrontare och Nordisk Ungdom för att nämna några. Men, då alltid som rollen av Centerpartist, tillsammans med andra i samma sits. Här är jag ensam och utelämnad.
Jag vet inte hur jag ska förklara det så att ni förstår, och ja, jag har väl varit lite naiv kanske när jag alltid hållit det på något sorts avstånd. Men det blev en chock för mig, och obehaget vill inte riktigt försvinna. Snälla, rösta inte in dessa i riksdagen!
Puss o Kram
Lina Lilja
Lång dag
http://www.youtube.com/watch?v=DiplVjcthdk
Puss o Kram
Lina Lilja
Rolig Statistik
Det här är inte min första blogg, som många vet. Vet ni vad som är roligt? Var igår inne och tittade på statistiken på min gamla blogg. Den är inte uppdaterad sedan mars och ändå så har den fler besökare än vad den här bloggen har, som jag visserligen inte är så jätteduktigt på att uppdatera, men som åtminstone uppdateras varje månad.
Why??? Sure - I get it. Det är roligare att läsa om sex än om politik. Men ändå!!! Visst, det är ganska kul att skriva om sex också, men politik är inte så dumt det heller, ni kan väl i alla fall försöka? Give it a try!
När jag ändå håller på så ber jag om ursäkt för den taskiga uppdateringen på bloggen. Jag ska bli bättre, jag lovar! Jag saknar lite motivation bara. Men nu när skolan har dragit igång och man börjar göra lite vettiga saker så ska jag försöka bli bättre.
Nu blir det popcornkväll framför Fångarna på Fortet. God I've missed that show!
Puss o Kram
Lina Lilja
Hur orkar man bry sig?
Men framför allt, så bryr jag mig inte ett skit om hur mycket taxi människor åker. Jag tror folk kan göra förnuftiga val, och jag litar på att de behanlar skattepengarna på rätt sätt. Man måste kunna lita på människor, och inte minst på de personer som styr landet.
Jag bryr mig inte ett dugg hur mycket taxi Federley åker. Men det gör tydligen Aftonbladet;
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7654832.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7656774.ab
Istället för att känna sympati för att han inte kan åka tunnelbana pga säkerhetsrisken så hånar de honom för att han åker taxi för våra pengar. Om det räddar livet på honom - why not? Är han under den hotbilden, vilket jag faktiskt kan tro att han är med alla åsikter som finns i landet idag, så måste väl han få åka taxi!
Efter alla dessa timmar som våra politiker lagt ner på vad de tror är bäst för det här landet och för oss som bor i det så kan de väl ändå få åka taxi som de vill. Hur orkar man bry sig så mycket? Får de inte ha något privatliv alls eller???
And by the way - Fredrick är en cool man, låt han få sitta kvar i riksdagen!
Puss o Kram
Lina Lilja
Män är förövare och kvinnor offer
För det första så är detta synsett väldigt diskriminerande - från båda håll. Män ses som elaka och brottslingar, kvinnor ses som hjälplösa och utsatta. För det andra, en grupp som är väldigt utsatt, som är väldigt bortglömd och som, framför allt!, är satt skamvrån är våldtagna män. Män som har blivit utsatta för övergrepp anmäler väldigt sällan detta, så mörkertalet är stort. Samhället tror inte män kan bli våldtagna, män våldtar.
Dessutom, så är fördomarna många. Är man man och våldtas av en annan man, och om detta kommer ut/man går ut med detta, så kan man nästan garantera att bli stämplad bög - oavsett om man är det eller inte. Det är ett grymt samhälle vi lever i. Ett samhälle med skygglappar, ett samhälle som stänger ute de som inte passar in, ett samhälle där inte alla är välkomna. Vi lever i ett samhälle med oskrivna regler som man bara måste kunna, och följa, annars blir man utsatt.
Jag avskyr oskrivna regler. Det är mitt liv, min kropp och jag måste leva det så som jag vill. Man ska inte behöva dölja delar av sig själv, ljuga eller låtsas vara någon annan bara för att få bli accepterad. Ett sådant samhälle ska inte finnas, men det finns. Alla i detta land, framför allt vi yngre, lever med dessa regler dagligen medan de andra, de ansvariga, de som kan ändra på dessa saker, sätter skygglapparna på. Vill inte se, tänker inte se.
Det här är en av de stora anledningarna till varför jag har valt att engagera mig politiskt. Oskrivna regler borde vara förbjudet, och det borde vara en mänsklig rättighet att bli accepterad och respekterad för vem man är - oavsett vem man är eller vad man blivit utsatt för - men för många är detta tyvärr ingen verklighet.
Dags att kliva ner från de höga hästarna och ta av skygglapparna. Dags att ge sig in i vardagen och se sanningen. När man sett och accepterat problemen kan man börja göra något åt dem. Öppna ögonen!
Puss o Kram
Lina Lilja
Q&A
Hej!
Jag tycker tvärtom.
Det är väl jättekul att du gått vidare.
Inom politiken så stiftar man ju även lagar om sexualitet bland mycket annat.
Tycker du det är spännande att politiskt diskutera om tjejers jämnställdhet på det sexuella området eller är det andra frågor som är mer prio på?
En fråga som uppmärksammats de senaste åren är om tjejer ska tillåtas bada toppless på badhus.
se http://barabrost.blogg.se/
Har du några åsikter om det?
Kram Pelle
Han syftar på mitt första inlägg här på bloggen, och på de kommentarer jag fick på det inlägget, men det jag istället tänkte kommentera är frågan han ställer. Jag är en rak och ärlig människa, och så kommer mitt svar bli också.
Jag älskar bröst, mina som andras. Vem gör inte det liksom? Men helt ärligt, jag skiter totalt i om man går runt och stoltserar dem eller inte. Jag har inga planer på att bada topless, men jag bryr mig heller inte om någon annan vill göra det. Jämställhetsfrågor är inget jag brinner för direkt, jag vill inte kalla mig själv för feminist, för jag anser att ju mer man pratar om det desto mer sätter man kvinnor i en underlägsen position!
Visst, långt bak i tiden så ansåg man att kvinnor var mindre värda än män eller något i den stilen, och i vissa kulturer gör man det fortfarande. Jag anser att allla - oavsett kön, storleken på bröst, hudfärg, religion eller läggning - är precis lika mycket värda. Kvinnor som kallar sig feminister medger själv att de är lite sämre, så ser jag på saken i alla fall. Visst, samhället säger på sätt och vis att är man en vit, heterosexuell man i medelåldern, lagom rik och tillhör västvärlden - då tillhör man den "grupp" människor som är minst utsatt för fördomar.
Fördomar har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Det har alltid funnits människor som anser att vissa är lite bättre än alla andra och det kommer också alltid att finnas. Men man är inte sämre än man gör sig, vilken utsatt grupp man än tillhör. Kvinnorna måste sluta gnälla, det enda de vill ha är att få allt serverat på guldfat. Gör som männen istället, och kämpa er till en chefspostion. Ni kanske får det lite tuffare än de som har något dinglandes mellan benen, men de går åtminstone inte runt och gnäller över att de blir särbehandlade!
Så nej - jämnställdshetsfrågor är inget jag brinner för direkt. Jag brinner för att alla ska få en chans, och kvinnor har redan kommit till den punkten där de får en, de måste bara lära sig ta den. Kämpa istället för folk som ofta inte får den där chansen, de som faktiskt står utanför i samhället, de som står där och stampar, vill in, kämpar för att få komma in, men som man ALDRIG hör gnälla. Muslimer, invandrare, HBT-personer, m.fl.
Nä kvinnor - sluta gnälla och se på världen som den är. Många behöver hjälpen way much better than you. Gnäll för dem istället, hjälp dem.
Man up!
Puss o Kram
Lina Lilja
Varm om hjärtat!
Nu ska jag göra något jätteunderligt. Hata mig inte nu CUF'are, men jag ska göra reklam för ett parti - som inte är det jag själv tillhör. Det låter jättehemskt, jag vet, men det är sant. Så här var det, att jag var på stan idag, hade precis varit hos naprapaten och var allmänt öm och snurrig. Går förbi några valstugor som börjat slängas upp, den enda som var öppen var dock vänsterns (suck!) men enligt de uppgifter jag har fått så kommer Centerns upp i dagarna också.
I alla fall, fortsätter mot butikerna, och ser en liten affisch, litet bord med lite valmaterial och några personer som står och pratar. Ett parti med dålig ekonomi tänkter man då, och tittar bort mot de jämförelsevis stora valstugorna. Befolkningspartiet stod det på affischen, och bor man i en stad där de rasistiska partierna är fler än vad man vill räkna till, och de främlingsfientliga människorna är fler än man kan räkna till, tja, då suckar man bara och misstänker att det kommit ytterliggare ett nytt parti som avskyr judar, invandrare och homosexuella. Det sticker lite i hjärtat på en samtidigt som man försöker läsa på affischen vad de står för, men efter att nästan ha krockat med en gubbe så insåg jag att gå och läsa affischen samtidigt inte riktigt funkade så gav jag upp. Jag tänkte inte gå fram och snacka med några rasister, även om jag var nyfiken, det hade jag helt enkelt inte orken för idag.
Men så fort jag kommer hem så går jag in på deras hemsida, det är trots allt alldeles riktigt det som sägs om att stå dina vänner nära men dina fiender närmare, och jag får mitt livs chock. Det som jag trodde var ett rasistiskt och främlingsfientligt parti visade sig istället vara raka motsattsen. Politiken påminde mycket om Centerns, med det liberala tänkandet och tron på människan, och på ett samhälle där makten ska ligga hos människorna istället för hos politikerna. Deras politik säger att alla är lika mycket värda och att alla borde ha samma rättigheter och skyldigheter. 
Så jag ger helt enkelt en fet tumme upp för BP och säger till alla er (framför allt Gävlebor, då det är här de har sina rötter) att om ni tror på individen, på allas lika rätt och värde, men har tröttnat på riksdagspartierna, då har jag hittat erat parti! Visst, de är små, och visst, en dag kanske de växer och hotar Centern, men vem bryr sig. Goda människor och goda partier behövs i ett samhälle som detta, så håll fast vid de som fortfarande finns!
Puss o Kram
Lina Lilja
Burning Man
På hemsidan står "att försöka förklara vad Burning Man är för någon som aldrig varit där är som att försöka förklara hur en specifik färg ser ut för en blind", och det förstår jag. Jag har läst artiklar, jag har hört folk prata om den, men jag tänker inte nöja mig förrän jag har varit där. Det är en sex dagar lång festival med ca 45 000 besökare, första året festivalen hölls var 1986.
Det är en stad utan normer, där kostymer är en viktig del av upplevelsen och allt handlar om att uttrycka sig själv och individuell frihet. Ingenting är förbjudet eller fult. När jag berättade för min mamma att jag ville åka dit rynkade hon ögonbrynen och sa "förhoppningsvis har du fått mer vett i skallen tills dess", för mig låter istället staden som himlen på jorden. Jag planerar att åka dit första gången om två år. När tänker du åka dit?
Mer info;
http://www.burningman.com/
Puss o Kram
Lina Lilja
God Doesn't Hate
Här om dagen skulle de protestera utanför Adam Lamberts konsert. Det är en kille de tycker allmänt illa om (jag menar, jude, bög OCH amerikan, dessutom stolt över det - kan det bli mycket värre??) och som de varit och hackat på en del tidigare, dock aldrig åkt och protesterat mot.
Well, det kom inga WBC-människor denna gången heller. Varför? Tja, de blev antagligen livrädda när de såg 200 motdemonstranter där. Jag blev alldeles varm när jag hörde talas om detta. 200 människor samlades för att stå upp för Adam Lambert, och för vad de tror på.
Adam skriver om händelsen på sin Twitter;
"Amazing Anti-Hate protest outside venue. Completely outnumbered the Westboro Bastard Church of Ignorance. Love overcomes hate. I LOVE FAGS!!"
Han kom även ut för att prata med och tacka motdemonstranterna, något som de inte hade förväntat sig och som jag tyckte var sååå gulligt! Ni kan även läsa om vad som hände i den här artikeln;
http://www.news-leader.com/article/20100807/BREAKING01/100807009/Westboro-protest-is-a-no-show--counter-protestors-celebrate--anyway
“If the world had more people who were just as kind as Adam Lambert, you wouldn’t need this crap,” said Willits, who has met the performer twice. “All this stuff he’s put up with, he never once turned around and said ‘I hate you guys, too.`"
Gud hatar inte, ingen annan borde göra det heller. Låt alla få vara sig själva istället, världen blir så mycket trevligare då!
Puss o Kram
Lina Lilja
Lika rättigheter - en rättighet!
Förra året kom lagen som gjorde att alla svenskar får gifta sig på lika villkor. Några var före oss, men senaste året så har det bara ramlat in länder som tillåter samkönade äktenskap.
"Äktenskap mellan två personer av samma kön, även kallat samkönat äktenskap, enkönat äktenskap eller homoäktenskap kan ingås i Sverige, Norge, Belgien, Nederländerna, Spanien, Kanada, Sydafrika, Portugal, Island, Argentina och i delstaterna Massachusetts, Connecticut, Iowa, New Hampshire och Vermont i USA. Samkönade äktenskap har också förekommit i delar av Kalifornien, men en grundlagsändring som gjordes efter en folkomröstning i november 2008 innebär att endast äktenskap mellan man och kvinna är giltiga i delstaten."
(Källa: Wikipedia)
När Sverige skrev på för äktenskap för alla så var vi det sjunde landet att göra det, och vid den tidpunkten så var det bara delstaterna Massachusetts och Connecticut som tillät det i USA. Och efter igår är det dags för Wikipedia att uppdatera sidan, för sent igårkväll kom beskedet många väntat på, då en federal domstol bröt upp folkomröstningens beslut från 2008 om huruvida gayäktenskap skulle förbjudas. 
Många blev glada över beskedet, och kändisarna twittrade glatt om det hela;
Adam Lambert; ”I´m glad California has restored the right for alla of it´s citizens to marry whoever they please. Equal rights are very glam!” 
Lady Gaga; ”Rejoice and celebrate gay communities and straight all over the world. Our voices are being heard!. Scream loud americanos!”
Ellen DeGeneres ”I´m so greatful for todays decision”
Ricky Martin; ”Yeah! Prop8 unconstitutional moving forward”.
Vi jublar åt Kaliforniens - och världens! - steg i rätt riktning. Läs hela artikeln på QX;
http://www.qx.se/samhalle/14949/lady-gaga--ricky-martin-jublar-antigayaktenskapslagen-bryts-upp
Puss o Kram
Lina Lilja
Hur och Varför?
Jag ska börja i en helt annan ände hade jag tänkt. Idag gick jag nämligen i Pridetåget. Eller gick, jag stod närmare bestämt och dansade på ett flak hela vägen. Ärligt talat var det bland det roligaste jag varit med om och trots att jag sett fram emot den dagen jag skulle få chansen att besöka Pride i flera år så hade jag ingen aning om hur mycket det verkligen betyder för mig. För så här är det, visst, folk behöver jobb, vi behöver sänka skatterna, vi måste ta hand om miljön, osv., osv., osv.... MEN inget av det där betyder ETT SKIT om man inte får chansen att vara den man är, så som Gud skapade en, och få vara stolt över det.
Därför är jag med i CUF. Deras politik är öppen och liberal, en politik som lyfter individen och ger en utrymme för att få vara sig själv. (Kom till en CUF-kurs så förstår ni definitivt vad jag menar, för att inte tala om "Bögen, braten, bonden, Maud"-sången.) Visst, ibland stöter jag på grejer som jag inte riktigt kan hålla med om, men vi är trots allt flera olika individer och alla kan inte tycka lika, och over all så står CUF för en politik och ett synsätt som jag håller med om väldigt mycket. Personligen tycker jag väl inte att man ska bygga ny kärnkraft - om vi nu ska prata om det - däremot behålla den vi har tills vidare för att samtidigt utveckla förnybar energi.
Idag i paraden så gick RFSLs "Marching for those who can't", något som väckte mycket uppmärksamhet och många känslor hos många. Men det är sant, många får aldrig chansen att vara den de är, oavsett om det handlar om kön, sexuell läggning eller något helt annat. Hur man ska förändra det? Ja du, den frågan har ju inget kort svar direkt, och inget enkelt svar heller, men det är viktigt att stå upp för dem som inte kan stå upp för sig själv, och verkligen bevisa för människorna vart samhället brister - både här i Sverige och runt om i världen. Många anser att Pride bara har blivit något slags onödigt jippo för att alla hbt-personer ska få klä ut sig, vilket är jädrigt synd för så är det inte. Vi har kommit långt, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Glöm inte att det var först förra året som äktenskapslagen kom, och den har dessutom mött en hel del kritik. Glöm heller inte vad som händer bara på andra sidan Östersjön.
Så nä, jag hade egentligen inget bra svar på det där sista, men en sak vet jag, och det är att jag kommer att kämpa varenda dag i hela mitt liv för att alla ska få chansen att vara sig själv, just the way God made them. Utan att känna sig kränkta, illa behandlade, diskriminerade, eller behöva gå runt och vara orolig över att de kan råka illa ut pga vem de är.
Det värmde mitt hjärta idag att se alla 40 000 stolta paradare. Nästa år hoppas jag att jag får chansen att ta del av Pride Park också. Det är en mänsklig rättighet att få vara stolt över vem man är.
Puss o Kram
Lina Lilja
