Hej Almedalen!
Så vid lunchtid idag intog vi till sist Gotland och Almedalen. Mamma sprang genast iväg på seminarium medan jag och Mio började strosa omkring för att se vad som händer här (kan ju inte ta med honom in på seminarium). Efter att ha strosat runt i omkring en timme kände jag hur o-redo jag var inför detta spektakel. När man har legat hemma på soffan i två veckor och inte brytt sig ett skit om omvärlden är det ett ganska stort hopp till att plötsligt befinna sig mitt i smeten med tusentals andra människor som alla vill berätta för mig varför just de har rätt. Jag pallade helt enkelt inte utan köpte lite lunch och la mig vid vattnet i solen. Här har jag nu legat och njutit av solen i två timmar - sååå skönt!
Alldeles nyss vaknade jag till av att dimman drog in och kylan kom. Tänkte gå en prommis med Mio och se om vi kommer in på Svenska Kyrkans seminarium vid halv fyra (ska vara utomhus så borde kunna gå), men sen är jag redo att åka från Almedalen för dagen och åka hem till stugan och mysa och titta på fotboll. Hoppas mamma håller med! Ska försöka uppdatera er allt jag kan under veckan :)
Alldeles nyss vaknade jag till av att dimman drog in och kylan kom. Tänkte gå en prommis med Mio och se om vi kommer in på Svenska Kyrkans seminarium vid halv fyra (ska vara utomhus så borde kunna gå), men sen är jag redo att åka från Almedalen för dagen och åka hem till stugan och mysa och titta på fotboll. Hoppas mamma håller med! Ska försöka uppdatera er allt jag kan under veckan :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Mot Almedalen!
De senaste dagarna har jag hunnit träffa lite vänner, hämtat mamma på flygplatsen, och fortsatt mysa i regnet. Blev också en sväng till Ockelbo Marknad idag tillsammans med mamma och hennes plånbok ;) Fick med mig lite härligheter hem faktiskt! En del underkläder och ett par riktigt sköna byxor - lite yoga-style liksom! Supernöjd. Imorgon blir det packning som gäller och på måndag far vi till Gotland för en kombinerad Almedalen/semestervecka! Får se hur lätt det bir att slita sig från det fullspäckade Almedalsschemat för lite semestertid och vandring på ön, men vi får göra det bästa av det helt enkelt! Hoppas vädret kommer till oss också. Nu ska jag se klart Colombia - Urugay matchen innan jag går och lägger mig! Först vill jag bara lämna er med en sjukt inspirerande vägg, en sån här ska jag också ha en dag:
Puss o Kram
Lina Lilja
Idrott för alla!
Kiruna IF:s hockeylag har fått nya spelartröjor. Och de går i regnbågens färger. Norrländska Kirunas hockeyförening blir först i landet med att få HBT-certifiering - före storstadsföreningar som AIK och Frölunda. Det är stort. Väldigt stort. Personligen har jag länge brunnit för att idrotten ska bli en värld där alla känner sig välkomna, då föreningslivet är en mycket viktig del i många ungdomars liv för att förhindra dem från att börja med droger, hamna i kriminalitet, och liknande. Här kan ni läsa en artikel i Aftonbladet om det hela och här kan ni läsa en fantastisk debattartikel i ämnet skrivet av min allianskollega Björn Olsson.
Det märks verkligen att det går framåt just i det här området. Fotboll och hockey, för herrar, är de idrotter som i Sverige är starkast stämplade som macho-sporter där "fjollor" inte är välkomna. De är nationalsporter som engagerar svenskarna och som kräver "riktiga män". Men fler och fler klubbar går ut och jobbar för att sudda ut den här stämpeln och berätta att deras förening är en förening där alla får plats. Exempelvis har vi "Föreningsutmaningen" där bland andra HV71 och Växjö Lakers är med, som ni kan läsa om här. En del i detta var även att Växjö Lakers gick med i Växjö Pride Parad i maj, även om det inte, som jag förstå det, fanns några A-lagsspelare med i paraden. Detsamma tror jag gäller HV71 som deltog i paraden under Jönköping Qom Ut. Ni kanske minns min insändare jag skrev strax efter förra årets Stockholm Pride? Som jag sedan länkade till Brynäs IF:s A-lagstränare Tommy Jonsson som svarade på detta sätt:
Jag ska inte påstå att jag har några gigantiska förhoppningar på att se varken Brynäs IF som förening, eller A-laget, representerat i årets Stockholm Pride - men att de har en tränare som svarar på detta sätt när han får frågan är ändå stort på sitt sätt. För då finns den positiva attityden där. Kanske, någon gång, får jag se Brynäs IF:s herrars A-lag i paraden - jag kommer att fortsätta hoppas.
Tills vidare hejar jag på Kiruna IF och deras mod - vi ses på Stockholm Pride! Och så kommer jag även sitta bänkad när AIK Fotboll pratar om sitt arbete mot normer och fördomar i deras förening under orden "Fotboll för alla" i Almedalen nästa fredag. Heja AIK - vi ses i Visby!
Från förra årets Stockholm Pride parad!
Puss o Kram
Lina Lilja
Drömmar (som kostar pengar)
Inatt stack syrran och hennes kille till Cypern. Vaknade vid två av att deras väckarklocka ringde, en halvtimme senare klev de upp, väldigt försenade, och vid tre hade de gått ut genom dörren. Och där låg jag och kunde inte somna om. Istället vandrade tankarna och ångesten steg.
Jag gillar tanken på "Jag ångrar ingenting" och har alltid levt efter den - men ju äldre man blir och ju fler livsavgörande val man tvingas göra, desto svårare blir det att inte fundera. Och inatt kom ALLA funderingar på en och samma gång. Jag funderade på mina fina vänner som jag umgicks en massa med innan jag flyttade till USA och som jag aldrig hinner träffa längre när vi inte bor i samma stad längre. Mina vänner i USA och allt jag fick uppleva där. KALIFORNIEN som jag saknar mer än någonsin och helst bara vill flytta tillbaka till nu. Tillslut satte jag på How I Met Your Mother på Netflix tills jag blev så trött att jag vid halv sex somnade om igen.
När jag vaknade mådde jag lite bättre, även om den där ångesten lever kvar i kroppen. Det faktum att alla mina vänner jobbar, familjen är utomlands, vädret suger, jag är luspank och nu har spenderat så många dagar med att sträckkolla serier att jag inte längre vet vilken dag det är hjälper inte direkt.
Men jag har gjort en plan. Här ska jag skriva ner allt som står överst på min önskelista/prioriteringslista som jag inte har råd med just nu - och de står i stigande prisordning. Sen är det upp till mig att försöka hinna bocka av så många som möjligt av dessa de närmaste åren. Vissa kommer jag bocka av i höst, vissa kommer ta några år att spara till. Men dessa saker ska jag jobba hårt för att ha råd med och satsar på att ha bockat av så många som möjligt av dem innan jag fyllt 25 (november 2018)!
1. Agilitykurs med Mio
Den här räknar jag med att kunna bocka av redan i höst, men det är ändå något jag har velat göra väldigt länge som jag varken har haft tid eller råd med senaste året. Men i höst SKA det bli av!
2. Kampsportskurs alternativt yogakurs
Skulle vilja göra något för min egen del i höst, som att gå en kampsportskurs som jag länge velat göra, eller en yoga kurs. Eller kanske ta upp poledancingen igen?
3. Utlandsresa
Åh vad jag vill åka utomlands! Spanien, Grekland, Karibien, Sydafrika - I DON'T CARE!!! Så länge jag får åka utanför nordeuropa så kan jag tänka mig att åka nästan vart som helst! Plus i kanten om det finns stränder, värme och god mat.
4. Ny dator
No explination needed - min dator kraschar vilken sekund som helst.
5. Åka tillbaka till Santa Barbara och Kalifornien
Fan vad jag saknar Santa Barbara. Det gör fysiskt ont i kroppen - så mycket saknar jag Santa Barbara och Kalifornien. Det är inget att hymla om, ni har redan förstått det - hade jag fått göra om hade jag inte flyttat tillbaka till Sverige. Jag hade stannat. Ja jag älskar Stockholm, ja jag har mött fantastiska människor detta år och hade jag inte flyttat till Stockholm hade jag inte skaffat min fantastiska bäbis, I know all that - men jag bryr mig inte. Jag fattar verkligen inte varför jag inte kunde ha modet att stanna och läsa klart. Bygga mitt liv där. Så fort jag har råd ska jag åka tillbaka. Ta en joggingtur längs stranden. En fika på Starbucks. Lunch på Natural Café. Vandra i bergen. Älskade Santa Barbara <3
6. Bila tre månader i USA
Det här är något jag har drömt om att göra väldigt länge - och något jag ska göra innan jag dör. Först ska jag flyga till Hawaii och vara där typ en vecka. Sen flyga till Kalifornien, hyra en bil, och sen utnyttja de 90 dagar man kan vara i USA på turistvisum till MAX och bila genom hela landet och se så många stater jag bara kan, och uppleva allt jag kan komma på, för att avsluta i New York och flyga hem därifrån.
7. Resa jorden runt
Vad ska man säga? Man bara måste se så mycket av denna fantastiska värld som man kan.
8. Ett hem.
Från början skulle jag skriva "bostadsrätt i Stockholms innerstad" för det är något jag drömt om väldigt väldigt länge - men just nu är det snarare ett hem någonstans i Kalifornien jag drömmer om. Tror jag. Jag måste nog resa lite och hitta hem innan jag köper ett hem - men ett hem är definitivt jag drömmer om. Jag vet att jag är i den åldern då man inte riktigt har något hem, men det är något jag längtar efter med hela min själ och hjärta. Ett ställe som är mitt och som också är hem. Det återstår att se vart i världen det är, men någon gång ska jag väl lista ut det också.
Vad drömmer du om att göra för pengar du ännu inte har?
Puss o Kram
Lina Lilja
Glad Midsommar?
Midsommarafton... I år firar jag den inte alls. Inga blommor, ingen stång, ingen musik, inga grodor, ingen tårta, inget grillat, inga gäster - nada. Familjen är antingen bortrest eller jobbar, och jag har verkligen inget behov av att skapa mig planer bara "för att ha något att göra". Solen skiner ändå inte, och jag är fortfarande på alldeles för dåligt humör för att träffa en massa folk. En god bok och lite fotboll duger bra för mig denna dag.
Har för övrigt beställt en ny telefon nu. Dock blev det fel i min beställning (jävla inkompetenta säljare!) så nu sitter jag återigen i telefonkö för att få det fixat. Men men... Hade velat ha en 32GB eftersom att min 16GB varit proppfull i över ett år, men det skiljde 1200 spänn i pris och jag är fattig nog som det är, så jag får överleva. Mest taggad är jag över att det ingår ett Fitbit Flex armband som ska bli sjukt spännande att få prova! Hoppas det är lika bra som man hört.
Nu ska denna fattiglapp gå på en hundpromenad, laga lite lunch och sen gräva ner sig med sina böcker igen. Trevlig midsommar på er! Drick lagom.
Puss o Kram
Lina Lilja
Not the best day...
Alltså denna dag... Kan vi gräva ner och för alltid glömma den? Suck. Det började med att jag igår bestämde mig för att uppdatera min telefon. Jag har en fyra år gammal iPhone 4 med en gammal iOS6-uppdatering (alltså gamla utseendet och allt). Skulle ladda ner en app, men det gick inte för att den krävde iOS7. Har länge tänkt uppdatera, men har haft för lite minne för att kunna göra så, men igår fick jag nog och satte mig och raderade 1500 bilder och filmer samt alla mina appar för att få utrymme att uppdatera den. Provade att uppdatera den typ 17 gånger, men det funkade inte. Visade sig att min telefon inte pallar iOS7 - och allt fler appar kräver iOS7. Så nu måste jag alltså köpa en ny telefon för 5000:- trots att jag har en fullt fungerande iPhone 4, om än ett par år gammal. Jävla skit.
Det är inte direkt som att jag har 5000:- liggandes utan att kunna göra av med dem!! Femtusen spänn är mycket pengar i min värld just nu. En månadshyra som jag måste kasta iväg på en ny telefon! Jag har inget jobb ( = ingen inkomst) förrän i augusti, men räkningarna måste ändå betalas. Dessutom måste jag verkligen köpa en ny dator då min verkligen är på bristningsgränsen (vilket ju inte är superkonstigt egentligen med tanke på att jag haft den i fem år), men det lär jag inte ha råd med förrän typ om ett år. Bara hålla tummarna för att den datorn jag har nu bestämmer för att överleva ett tag till.
Plus att jag har en fot som gör jävligt ont och som gör att jag inte kan göra någonting alls. Dessutom är jag ju nu över 20 så att alla dessa läkarbesök kostar ju mig en massa pengar. Och så stack morsan till Turkiet idag och syrran åker till Cypern på måndag - medan jag är fast i ett kallt och grått Sverige. Nä, just nu orkar jag verkligen inte med livet. Vi får hoppas att kvällens biobesök med syrran gör att livet känns liiite roligare efteråt.
Puss o Kram
Lina Lilja
Detox-update
Nu har jag detoxat i tre dagar och det har faktiskt gått över förväntan! Det värsta sötsuget släppte efter första dagen, jag har inte haft någon huvudvärk och jag känner mig fräsch och sover gott på nätterna! Hittills har jag i princip levt på smoothies och sallad och frukt. Idag har jag också börjat med de detox-tabletter jag ska käka som hjälper kroppen att rensa ur alla gifter. De blev försenade med posten, därav kunde jag inte börja med dem förrän idag, annars hade jag kört igång med dem dag ett.
Jag har skött mig väldigt bra med min detox! Det enda lilla "fusket" jag gjort var att jag blandade lite dipp med hälsoyoghurt och dippade gurka i. Annars funkar det väldigt bra - jag äter när jag är hungrig och proppar i mig färsk frukt och annat mumsigt! Om någon dag kommer jag att börja äta riktiga måltider igen - men fortfarande detox-vänliga. Min första måltid ska bli kyckling med rostade rotfrukter och egengjord tzatziki! Längtar, det ska bli sååå gott!!
Idag har jag för övrigt varit hos doktorn igen, angående min onda fot. Träffade en fantastisk läkare som verkligen tog mig på allvar - det första jag gjorde efter besöket var att gå till receptionen och ange henne som min familjeläkare! Nu är jag ordinerad Voltaren i två veckor för att se om det lindrar, annars går vi vidare till kortisonspruta osv. Visserligen rimmar väl inte smärtstillande tabletter så bra med detox, men det är som det är. Just nu är jag beredd att göra vad fasen som helst för att bli av med smärtan i min fot. Längtar efter att kunna ut och springa med Mio! Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan det kan ske.
Puss o Kram
Lina Lilja
Detox!
I nästa vecka ska jag dra igång en två veckor lång detox (ja jag vet att jag är konstig - vem fan detoxar på semestern liksom?!) och jag sitter nu och förbereder ett ordentligt matschema med recept och inhandlingslistor. Har detoxat flera gånger förut, men aldrig med 100% dedication på det sätt jag kommer göra nu. Vanligtvis tar jag någon form av detox-tillskott och rensar min kost, men denna gång ska jag inte bara rensa min kost utan bli riktigt petig med den. Sedan jag skadade mig i september har jag behandlat min kropp och hälsa rätt dåligt, även om det gått upp och ner i perioder. När jag inte kan träna som vanligt så halkar jag efter med kosten också på något sätt, även fast jag borde bli ännu noggrannare bara. Konstigt det där, men samtidigt tror jag att det är rätt vanligt.
Så nu känner jag att jag verkligen måste rensa kroppen ordentligt och komma in i nya, bättre vanor - därför gör jag en riktigt ordentlig detox denna gång. Få bort känslan av seghet och trötthet i kroppen - bli pigg och fräsch igen. Kan lägga upp matschema och recept när jag är färdig med planeringen!
Apropå seg och trött så kan jag ju säga att jag är allt annat än pigg idag. Igår var det fullt upp med syrrans student - från tidig morgon till sen kväll! Kröp i säng vid halv tolv men blev väckt två timmar senare av att syrran ringde. Det hände lite saker på krogen som gjorde att en kompis till henne var väldigt upprörd och behövde skjutsas hem - men eftersom det var studenttider så hade ju alla druckit alkohol, utom jag dårå som alltid är nykter. Var bara pallra sig upp, dra på sig ett par byxor och sticka till bilen! Så ja, lite seg är man ju idag... Men men, två veckors semester med start i nästa vecka väntar så jag överlever :)
För övrigt ska jag tillbaka till läkaren i nästa vecka för att återigen kolla min fot, denna gång är det ultraljud som gäller så att vi kan syna mjukdelarna också. Hoppas verkligen de hittar något, för annars är det tillbaka till kiropraktor och sjukgymnast som gäller. Och det kan bli både en uttragen och dyr historia...
Nej, dags att gå tillbaka till den där matplaneringen! Hörs :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Semester!
Oj oj oj, snabba kast här i livet! Först och främst: Filip och Fredrik i Globen var skitkul! Precis vad jag behövde en kväll som den! Håll utkik på kanal 5 för att se det med egna ögon! Sen blev det klart i måndags att jag blir kvar på skolan även nästa termin, vilket kastade om mina livsplaner lite men också känns jätteroligt! Skolavslutningen igår var jobbig, tvingas säga hejdå till alla mina kära nior, men samtidigt känns det oerhört välbehövligt med lite semester. Det har varit ett tufft år och nu behöver jag verkligen få vila upp mig!
Idag har jag varit på en barndomskompis student, jätteroligt! Träffade några gamla parallellklasskompisar från gymnasiet också, tänkte verkligen på hur mycket man växer efter studenten. När vi gick i skolan hälsade vi inte ens på varandra i korridoren, nu satt vi där och frågade varandra "Jaha, och vad gör du nu för tiden då?". Kul att få lite updates på hur det går för alla gamla skolkompisar!
Imorgon är det syrrans tur att klä på sig studentmössan. Hon och morsan ramlar snart innanför dörren med kassar från mataffären, så sen blir det matlagning och städning hela kvällen. Rätt glad att jag skippade allt sånt skit måste jag säga... Blir nog ytterligare en studentmottagning på lördag också, och på söndag ska jag jobba på Ung Cancers pärldag i Stockholm, men sen blir det SEMESTER på riktigt! Långa lata dagar i solen i hela TVÅ VECKOR!! (Det är i alla fall vad jag hoppas på, man vet ju aldrig...) Ska bli såååå skönt!
Puss o Kram
Lina Lilja
Filip och Fredrik i Globen
Två timmar till Filip och Fredriks 200:ade podcast live i Globen - och naturligtvis kommer jag vara på plats! Något sånt här stort kan man ju inte missa! Skitkul ska det verkligen bli! Efter det åker jag hem och hämtar hunden och tar första bästa tåg hem till mamma. Allt jag vill just nu är att få spendera en helg på soffan hemma hos mamma, få maten serverad och bara få kramas med syrran. Alldeles för mycket i huvudet just nu... När jag efter dagens slut kom in i personalrummet tittade mina kollegor på mig och sa: "Lina, du ser verkligen helt förstörd ut." Det är jag också, men efter långa samtal med några fantastiska kollegor mår jag betydligt bättre. Inte bra, men bättre. Lite Filip o Fredrik, skratt, sömn och massor med mammas mat så kanske jag sen orkar med de sista dagarna innan sommarlovet - och alla hejdån och tårar som kommer på köpet. Kommer utan att tveka bli mitt livs tuffaste skolavslutning.
Puss o Kram
Lina Lilja
You can't save them all
Med en vecka kvar till skolavslutningen, fyra skoldagar tills jag ska släppa mina elever på sommarlov och för sista gången vara deras vikarie, är det de orden jag upprepar i mitt huvud om och om igen. You can't save them all. I närmare tio år fick jag höra att jag inte kunde känna empati. Jag identifierade mig som en empatilös människa - första gången jag hörde orden visste jag inte ens vad empati betydde. Jag fick höra det så mycket att jag aldrig tvivlade en sekund på att det inte skulle vara sant. Förrän förra året. Min tid i Santa Barbara när jag återupptäckte mig själv och lärde känna den person jag faktiskt är - bortanför den personen alla sa att jag var.
Senaste dagarna har varit sjukt tuffa för min del. För sanningen är att jag känner fantastiskt mycket empati. För mycket. Det är därför alla sa under min uppväxt att jag saknade känsla för empati - jag stängde av. Det blev för mycket. Och allt jag vill göra nu är att stänga av. Nästa vecka släpper jag 100 ungdomar. 100 ungdomar varav de flesta jag antagligen aldrig kommer att träffa igen. Aldrig. Någonsin. Och jag bryr mig om varenda en av dem. Every single one. Tycker om dem, vill att det ska gå bra, vill finnas där för dem, kunna svara på frågor och hjälpa dem genom deras problem. Alla har de sina egna problem, vissa har större än andra, men i grund och botten är de vanliga tonåringar med samma livskris som alla har i den åldern.
Jag hoppas jag har kunnat lära dem någonting under denna period jag varit på skolan. Att någon kanske minns någonting. Samtidigt gör det ont i hjärtat att jag inte kan hjälpa dem alla. Att se dem med deras problem - och bara gå därifrån. Utan att kunna hjälpa. Bara vända ryggen och gå. Ibland inbillar jag mig att "om jag bara hade fått lite mer tid med dem" - men sen inser jag att det alltid kommer att finnas människor i vårat samhälle som det inte går lika bra för. Hur mycket jag än vill så kan jag inte rädda dem alla. Sanningen är att jag inte kan rädda någon. Alla kommer de att gå igenom tuffa tider, bli sårade och få sitt hjärta krossat. It's part of life and there's nothing I can do about it.
Och jag måste också inse att jag som vikarie inte kan rädda en skola på två månader. Och även om jag hade kunnat förändra skolan så hade det bara varit en skola av tusen. Det är något som krossar mitt hjärta nästan ännu mer. Som när jag hade värderingsövningar och diskussioner med mina niondeklassare igår och de inte visste vad termen HBT betydde. Borde inte någon ha lärt dem det? De är ändå 15 bast och på väg att gå ut nian. Det har alltså inte snackats NÅGOT ALLS om detta under deras tre högstadieår?! Och då bor de i stockholmsområdet! Hur är det då i den lilla hålan i Norrland?
Eller när samma elever berättade om hur deras biologilärare hade sagt under sexualundervisningen i åttan att "homosexualitet är en sjukdom" samt att "om er partner har AIDS måste ni lämna dem oavsett hur mycket ni älskar dem då det är fruktansvärt smittsamt". För det första: En lärare får inte säga att homosexualitet är en sjukdom i hens undervisning, och nummer två: Borde inte en biologilärare veta att AIDS inte smittas via luften utan att det bara är en myt som lever kvar från 80-talet?! Tanken på alla elever som passerat genom liknande sexualundervisning - och alla de som kommer att få vara med om den i framtiden - gör mig på riktigt skitledsen. Till och med den sexualundervisning jag var med om för sex år sedan i en betydligt mindre skola på en betydligt mindre ort var mer HBT-vänlig!!
So yeah, allt detta och lite till är vad jag tänker på just nu. En sak jag har blivit ännu mer säker på under denna period är att jag inte ska bli lärare. Aldrig, aldrig någonsin. Skolan är en alldeles för hemsk plats, långt bortom räddning. Däremot har jag en allt starkare dröm (bland alla de andra) om att en dag få driva ett litet café i Stockholms innerstad. Ett HBTQ-vänligt café med inrikting på ungdomar. Med talarkvällar och människor att prata med. Ett ställe att gå till efter skolan, ett ställe där man får vara sig själv. Få prata med någon som förstår, eller bara sitta och läsa en bok eller tidning. Umgås med kompisar som älskar en för den man är. Med sexualundervisning som passar alla - oavsett hur eller med vem eller vilka man väljer att ligga med. One day....
Oh well, sorry for rant. Summa summarum är i alla fall att jag önskar att jag hade kunnat göra mer för mina elever. Och framför allt kommer jag sakna dem alla så jävla mycket. Dessa fantastiska små människor som kommer göra underverk en dag. De har lärt mig så fantastiskt mycket om livet. Fan vad jag kommer sakna dem. Every single one.
Puss o Kram
Lina Lilja
Juni?!
Alltså herregud vad denna vår har gått fort! En dryg vecka kvar, och sen är det skolavslutning, min syrra tar studenten, och jag är fattig och arbetslös. Har sökt lite sommarjobb, men just nu ser det mörkt ut. Ska försöka njuta av den lediga sommaren istället för att ha allt för mycket ångest, men med tanke på att jag inte har någon aning om vad jag vill/ska göra i höst heller lär det bli svårt att hålla ångesten borta.
I stort sett, trots framtids- och ekonomiångesten, mår jag ändå bättre nu än för ett par veckor sedan. I början på maj blev det för mycket för mig och den berömda väggen närmade sig med stormsteg - det blev dags att dra i nödbromsen och dra ner på alla "måsten" ganska drastiskt. Jobbigt när det var mitt i en valrörelse och jag inte orkade mer än sitta hemma och sluka säsonger av Vänner, men hälsan måste komma först och jag ser redan resultat på att jag mår mycket bättre. Känns gött!
Nu ska jag njuta av sista skoldagarna med mina elever, och värmen. Ska försöka bli lite bättre på att blogga också! Vi hörs när vi hörs.
Puss o Kram
Lina Lilja
