The Kids Already Know

Nu ska jag blogga en ofärdig tanke igen... Jag vet att det oftast bara slutar i en massa tjäbbel och att det sällan makes any sense, meeen jag har tänkt så mycket på det här de senaste dagarna att jag bara måste få lufta hjärnan lite.
 
Det hela började när jag ramlade över sången nedan för några veckor sedan. Att den har funnits här i två år utan att den nått mig tidigare är något jag fortfarande är lite bitter över, but anyways, let's forget about that for a moment. Denna låt är Matt Fishels svar till alla högt uppsatta människor inom musikindustrin som sagt åt honom att han måste vara straight för att lyckas, och jag vill att ni lyssnar på den (eller i alla fall sätter på den i bakgrunden) innan ni går vidare i mitt inlägg. Minns att den är byggd på verkliga händelser - TILL 100%!
 
 
Visserligen är det här något jag (tänkte skriva vi, men ändrade mig...) alltid har vetat har skett, men med den här låten blev det så himla mycket mer verkligt. Det sker verkligen! Och det är helt jävla fucked up! Jag älskar Matt Fishel för den här låten, och Sam Smith borde väl vara det ultimata beviset på hur jäkla rätt han har?
 
Och om ni nu sitter och suckar och tänker "Nä, så är det inte":
 
Ellen Page "dejtade" Alexander Skarsgård innan hon kom ut som gay förra året.
Tom Daley hade "flickvän" innan han kom ut förra året.
Lance Bass hade "flickvän" under tiden med NSYNC - men gifte sig förra året med sin pojkvän. Han har också gått ut och sagt hur han *tvingades* vara "straight" för att annars skulle ingen vilja lyssna på NSYNC.
Ty Herndon har varit gift med två olika kvinnor innan han nyligen kom ut som gay.
Wentworth Miller har nekat till gayryktena flera gånger innan han kom ut förra året.
Mark Feehily hade "flickvän" innan han kom ut 2005 (och Westlife kept going strong *trots* att han kommit ut ända tills de splittrades 2012).
 
Det här är bara några exempel, I could go on and on and on. Vi har också Tom Cruise som *alla vet* är gay (en svensk paparazzi bekräftade även detta i Renées Rubriker på TV3 för några år sedan), men han har ändå varit gift med tre olika kvinnor och har fortfarande inte kommit ut.
 
Kristen Stewart har haft flera "relationer" med olika killar, men har senaste tiden setts väldigt intim med Alicia Cargile. Än så länge är det bara en nivå av rykten och ingenting som är bekräftat, men....
 
Och så har vi womanizern Harry Styles. Innan jag blev ett fan var jag helt såld på mediabilden av honom - att han har dejtat ett antal olika tjejer (kvinnor). Harry har inte bekräftat ETT ENDA av dessa rykten, och den enda som han setts någorlunda intim med officiellt är Taylor Swift. Efter att jag blivit ett fan så har jag ju sett en massa intervjuer och videos med honom och om honom, och jag är idag 100% säker på att han är icke-straight. HUNDRA PROCENT! Bevis? Han har på konserter ändrat i texten och sjungit "he" istället för "she" flera gånger, han har sagt att female är "not that important", när de i en intervju skämtade om att de skulle sprida rykten om att Niall haft sex med någon kändis, en man, och Niall uttryckte "Don't go a man!" svarade Harry "Hey, don't knock it 'til you try it!", etc etc etc. För att inte tala om att han ALLTID - i varje intervju i FEM ÅR svarat på frågan "What do you look for in a girl/girlfriend?" könsneutralt ("someone", "they", "them", etc). 
 
 
Det här är bara en bråkdel. Förstår ni hur många kändisar det finns där ute som inte bara tvingas gömma sin sexualitet, utan också måste låtsas vara straight (ja det är en skillnad), för att högt uppsatta människor inom industrin säger att de inte vill ha dem annars, för då kommer de inte lyckas? Förstår ni hur många liv som förstörts pga några idioter på toppen? För om vi ser på de som faktiskt kommit ut så kan jag inte spontant hitta ETT ENDA exempel på någon vars karriär gått i botten pga detta. Varför? Ja det är här vi kommer till min favorit-line i Matt Fishels låt nämnd ovan:
 
Are you never gonna get it? The kids already know!
 
 
So how do I know? Well, jag har jobbat i skolvärlden i snart två läsår - and trust me, they know! Det är stor skillnad bara på de få åren som gått sedan jag gick i grundskolan för sex år sedan, och det spelar ingen roll om jag är i en håla eller mitt inne i Stockholm. Jag säger inte att ungarna inte använder "bög" (eller "faggot" som tydligen är det nya go-to) som skällsord, utan att inse konsekvenserna av det, men jag märker också att när det kommer till kritan så är de totally cool with it. Istället är det ofta de vuxna runt omkring som är de som påverkar miljön och eleverna/ungdomarna/barnen negativt. Bevismaterial 1 - sms:et nedan som jag fick av en kompis till mig för ett par veckor sedan:
 
Embedded image permalink
 
Det här är något jag själv också upplevt i ett antal olika personalrum under min tid som vikarie och jag har varit med om många liknande observationer. Jag har också en miljard exempel på elever som tänkt utanför heteronormen eller varit HBTQ-positiva i (och utanför) klassrummet. Ett exempel, som etsat sig fast som extra positivt och tydligt i mitt minne då det utspelade sig på min gamla skola, var när jag plötsligt fann mig själv ha spontan sexualkunskap med en klass sexor. Jag minns inte exakt vad som diskuterades men en av tjejerna sa något i stil med "Om jag skaffar en pojkvän" (eller om hennes klasskompis sa "Om du skaffar en pojkvän" och hon fortsatte på det spåret, minns ej exakt) och jag skulle precis hoppa in och bryta heteronorms-tänket och säga "Eller flickvän" när en annan i klassen gjorde det åt mig. Jag hann inte gå in och få dem att tänka utanför hetero-boxen - för de var redan där! 
 
Jag har en miljon exempel, men jag tänker inte gå in närmare på något mer just nu eftersom att detta inlägg är långt nog som det är... Min poäng är i alla fall att "ungdomar idag" matas via nätet, via media, med bögar, flator och (i alla fall några) transpersoner. För dem är det inget konstigt att exponeras för det, det är trots allt vardag idag (som det ska vara!). Det som blir konstigt är när vuxna sedan börjar censurera, och göra det till något konstigt. Exempelvis genom att BARA prata heteronormativt, och när man sedan pratar om "bögar och flator" så pointerar man ut det på ett sätt som gör det tydligt att nu pratar man "om något annat". Skolan blir en plats som blir mer heteronormativ än samhället för övrigt, vilket gör att det blir en väldigt konstig situation för eleverna/ungdomarna/barnen. Det är inte ungarna som behöver lära sig att alla är lika mycket värda och att världen inte är heterosexuell - det är de vuxna runt omkring som måste göra det!
 
På samma sätt blir det väldigt konstigt när man vill "skydda" barn/ungdomar från homosexualitet etc genom att tvinga deras idoler att ljuga om deras läggning och act straight. Dels förstör man idolens liv i fråga, och dels så blir det många konstiga saker som ska förklaras när idolen väl kommer ut (för det brukar i slutändan ändå hända). Försök förklara för en unge varför deras idol har gömt sin sexuella läggning och officiellt haft en partner av motsatta könet i flera år, och sen i samma andetag säga att det är okej att vara homosexuell. Vad fan är det vi håller på med?!
 
Och den här jävla "hen-debatten" som alla idioter till vuxna fortfarande håller på med - mina elever reflekterar inte ens över ordet! För dem är ordet hen lika naturligt som "telefon" och "dator". I förra veckan skulle mina elever (åk 7) göra en enkät och då skulle de också fylla i vilket kön de har. I BÅDA mina klasser blev det diskussioner kring att det var konstigt att de ställde frågan och sen bara erbjöd svaren "pojke" och "flicka". Två av eleverna valde att göra på detta sett:
 
 
 
Mina sjuor är vuxna nog att inse det skolorna inte inser - att det är korkat att ställa frågan vilket kön man har utan att erbjuda fler än två svar. Vi tvingar inte på eleverna "homosexualitet", vi tvingar in eleverna i en heteronormativ skola!! 
 
Så ja, helt enkelt, kort och gott:
Till lärare, föräldrar, vuxna i allmänhet, managements, skivbolag, och alla andra idioter på toppen i underhållningsvärlden - I only have one thing to say to you:
 
Are you never gonna get it? THE KIDS ALREADY KNOW!!!
 
Puss o Kram
Lina Lilja

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0