Lina Lilja

Det här har varit en mycket sorglig dag. Förutom det faktum att en kompis berättade för mig att hon mår mycket dåligt då hon nyligen utsats för sexuella övergrepp, och att en död kropp hittats i närheten av en annan kompis bostad vilket hon tyckte var lite läskigt, så har även en av ridskolans trotjänare, den gulligaste ponnyn jag någonsin mött, farit till de evigt gröna ängarna. Det här inlägget är tillägnat dig Danne!




Tag mig ej från min moders sida, när som nyfött föl jag går.
Vänta med att på mig rida, till mitt fjärde levnadsår.

På min rygg ska jag dig bära, i galopp, på solskensritt.
Men tillbaks till stallet kära, låt då få gå i skritt.

Ge mig foder, ryckt och vatten. Ha tålamod om jag är stygg.
Och i kalla vinternatten, lägg ett täcke på min rygg.

Rengör sadel, träns och rem. För ej oljud i mitt stall,
tänk på att det är mitt hem! Stäng min dörr mot vinden kall.

Jag vill leva för dig bara, om min bön du nu förstår.
Då ska jag för alltid vara, din bästa vän i mänga år.

Och när mitt levnads slut är nära, tag mitt liv med vänlig hand.
Led mig sista biten, kära, Till ponnyns eviga gröna land


Danne var en helt underbar ponny, med de gulligaste öronen jag någonsin sett, och den busigaste blicken en ponny kan ha. Du har bockat av många ryttare i dina dagar, och även jag har åkt av dig en gång. Men man trots det så älskade vi alla dig, och det är fruktansvärt varje gång man går förbi din tomma spilta.


Nu har tiden runnit ut
nu är hans gamla ridskole liv slut
bort från alla skänklar och spön

Nu får han elva efter "hästens bön"
men ändå han saknar sin skötares varma hand
att få rulla sig i paddockens svala sand

Nu får han beta på hästarnas eviga äng
han sover i gräset, han sover i sin säng
att slippe lida, det var det han ville mest
han ville vara lycklig, han ville vara häst


Danne, hjärtat ekar tomt efter dig. Min gulliga lilla vän, en kompis som man aldrig kommer att glömma. Matglad, busig men genomsnäll, det är egenskaperna du hade. Min vän, jag kommer aldrig att glömma dig <3


Som månens silverstrålar,
lyser dina ögon.
Som morgonstjärnan,
glänser din stjärn.

Du är borta,
men om jag går ut en stjärnklar natt
kan jag känna dig.

Du lever för evigt i månens sken


Danne, nu slipper du smärtan. Nu kan du springa runt och busa, äta hur mycket gräs du vill. Morötterna växer på träd, och du kan slå sällskap med dina gamla kompisar som Lou Lou och Didrik.


Du var hos mig.
Du hälsade på mig inatt.
Vi var tillsammans igen.
Vi flög i galopp.
när jag vaknade
blev jag så besviken.
Du finns ju inte mer...


Danne, för evigt älskad, för evigt saknad. En dag möts vi igen på andra sidan. Du kommer att leva vidare i mitt hjärta. Rest in Peace.


Jag ska resa nu. Gråt inte!
Jag vet att du är ledsen.
Luta dig mot min varma hals,jag lovar att stå alldeles stilla!
Jag ska inte åka alldeles ännu. Än en stund finns jag kvar här hos dig.

Du kramar mig och smeker mig och ber mig, snälla stanna kvar!
Du säger att jag måste bli frisk och hel igen.
Förstår du inte. Jag orkar inte mer.
Mina ben värker, jag är så trött.
Låt mig få slippa springa mer!

Jag längtar efter att få sluta ögonen och sova.
Mitt huvud känns så tungt.
Nu kommer bilen som ska hämta mig.
Jag är inte rädd, så gråt inte du heller!
Jag försvinner ju inte, jag bara reser bort,

Nej,jag vet inte vad det landet heter och du kan inte följa efter, men jag vet,
att där får jag vila i daggvått gräs på vitklöver-ängar.
Så gråt inte mer är du snäll!

Men när du känner vinden,
den mjuka ljumma vinden om sommaren,
den som blåser över stigarna i skogen där jag en gång bar dig på min rygg
Då ska du känna som en hälsning långt ifrån en hastig sammetsmjuk smekning,
som från en varm len mule mot din kind!!!!


Puss o Kram
Lina Lilja