You're Perfect To Me
Santanas storyline är helt fantastisk och en story som jag tror många kan känna igen sig i också. Jag vet många som ogillar Glee bara för att programmet visar stereotyper, men jag tycker tvärtom. Jag gillar programmet för att det inte visar endast stereotyper, och där är Santana ett mycket bra exempel. ÄNTLIGEN finns det en lesbisk karaktär som INTE är butchig. Är så jävla less på alla butchar på tv! Bögarna vissas i många olika varianter, även om det naturligtvis är stereotypen som visas allra oftast, men lebbarna verkar bara komma i en version! TACK Mr. Murphy och company för att ni lyft detta på ett helt nytt sätt!!
Favorit framträdandet från avsnittet var dock, helt klart, denna underbara duett. "Fucking Perfect" har, trots att det är en relativt ung låt, redan gjorts i otaliga versioner men detta är en klar favorit. P!nks ursprungsversion med musikvideon är verkligen helt fantastisk, men denna.... Inte nog med att Klaine kan vara det sötaste paret i världshistorien, men också för att... Jag vet inte. Låten kommer till en helt ny nivå, den får en helt ny innebörd, och återigen görs den HELT perfekt!!
Avslutningsvis måste jag bara nämna att Adam Lambert nämndes i detta avsnitt av Glee. Fattar ni?! Mina två favoritsaker, SAMTIDIGT!!!! Har längtat SÅ efter att Glee ska sjunga Adams låtar, och jag hoppas verkligen att de gör det snart också, men det här är verkligen ett steg på vägen!!
Puss o Kram
Lina Lilja
Titanium
Puss o Kram
Lina Lilja
So FUCKING Perfect!
I'm Gonna Love You Through It
Puss o Kram
Lina Lilja
Please, Fix It!
Å andra sidan vill jag bara spola tillbaka tiden ett par år, gå tillbaka till livet som det var då, pausa livet och leva där. Jag vill vara där och då, när allt var bra, när vi var bra och när du var bra. När livet var enklare. När du var här och gjorde det enklare.
Det går inte. Det går inte att spola tillbaka livet, det går inte att få dig tillbaka och det går inte att få oss tillbaka - inte som det var då. Det går inte att ta bort livets krämpor och jag kan inte göra alla friska. Jag kan inte återuppliva dig, och ingen av oss kan göra saker ogjort.
Det enda jag kan göra är att fortsätta älska och be till Gud att han gör det jag inte kan göra - fixa er och se till att ni får ett bra liv med mycket kärlek. Jag älskar er minst lika mycket som jag vet att ni älskar mig, jag önskar bara att jag hade sagt det till er...
Puss o Kram
Lina Lilja
Normbrytning - Socialkunskap A
När RFSL var på besök hos oss ställde de frågan ”Brukar ni se samkönade par på stan?” och jag kom då på vad jag skulle analysera för normbrytning, för svaret är att nej, samkönade par ses sällan på stan i Gävle. När jag började tänka på det kom genast tanken ”Varför?” och enda anledningen jag kom på var helt enkelt att ingen börjat, för jag tror inte att gävleborna är så pass främlingsfientliga att det inte skulle gå. Visst finns det flera exempel på där samkönade par blivit misshandlade i Gävle, men lilla, naiva jag vill trots inte det tro att stadens invånare är så inskränkta, så jag beslutade mig för att det här är en norm som måste brytas.
Jag stötte dock genast på problem, det visade sig nämligen att det var få som ville ställa upp och spela ett samkönat par, något som jag tror beror på att normen är så pass inpräglad i samhället att den är tung att bryta. Några tjejkompisar ställde upp på att vara ett lesbiskt par, men att hitta killar var desto svårare. Tillslut hittade jag två killar, tack vare internet och hjälp från vänner, som var villiga att ställa upp.
Tjejerna var först ut. När vi väl kom till torget för att genomföra testet ville de inte längre, de tyckte det var för obehagligt, något som jag ser värt att analysera som en del av normbrytningen. Vid ett senare tillfälle gick det dock med på att genomföra det hela på en mindre trafikerad gata, och jag kunde analysera reaktionerna – som dock var mer eller mindre noll. Tjejerna gick hand i hand samt var väldigt närgångna med varandra, men ingen brydde sig om dem. Den enda som tittade konstigt var en äldre dam, som tyckte de betedde sig underligt.
Att reaktionerna uteblev tror jag beror på att man är så van i dagens samhälle, att se tjejkompisar gå hand i hand – det är inget konstigt. Ingen antog att de var ett par, alla tyckte bara att de såg ut som vilka tjejkompisar som helst – utom möjligen tanten som tittade underligt på dem, av någon anledning. Kanske var hon den enda som tog dem för att vara ett par, och tyckte det var obehagligt. Det faktum att tjejerna tyckte att det var jobbigt att genomföra testet ser jag som en del i resultatet då det innebär att det är en jobbig norm att bryta, antagligen för att det är en norm som är så starkt inpräntad i dagens samhälle.
När killarna genomförde experimentet blev reaktionerna betydligt starkare. De gick hand i hand över Stortorget och började med att gå fram till en äldre dam för att fråga om det fanns något mysigt café i närheten. Vi trodde alla att hon skulle reagera kraftigt, men hon sa inget alls utan berättade vänligt vad det fanns för caféer i närheten. När de fortsatte över torget var reaktionerna många. Alla la märke till dem och tittade på dem. Jag, som gick några steg bakom, kunde också höra folk prata om dem när de passerat, kommentarer som ”Såg ni?” var vanliga. De bjöd också på en puss, något som folk inte verkade reagera nämnvärt på.
Reaktionerna på killarnas normbrytning blev stark, men aldrig obehaglig. Visst viskades och stirrades det, men någon hotfull stämning uppkom aldrig. Anledningen till att reaktionerna blev starkare på killarna än på tjejerna tror jag är för att alla antog att de var ett par, att de bara var kompisar var uteslutet. Folk verkade dock inte tycka att det var obehagligt, utan bara ovanligt. Situationen blev aldrig på något sätt obehaglig eller hotfull, vilket tyder på att även om det är en stark norm att bryta så tycker inte folk att det är fel när den bryts, bara annorlunda. Att den äldre damen inte reagerade, eller att ingen reagerade negativt, ser jag som en positiv utveckling på vårat samhälle. Det är allmänt känt att dagens ungdomar är mer liberala och öppna än vad man var för 20 år sedan, men att hela samhället går mot ett liberalare och tolerantare håll där man accepterar olikheter på ett annat sätt en tidigare var inget jag ansåg självklart tidigare, men som jag nu tror på.
Jag anser resultatet på min normbrytning lyckad, och är glad över att reaktionerna aldrig blev negativa. Detta ser jag som ett bevis på min tes, att gävlebor inte är så främlingsfientliga att normen blir omöjlig att bryta. Naturligtvis finns det alltid undantag, men jag bedömer, med min normbrytning som grund, att Gävles invånare är öppna mot att denna norm bryts.
Puss o Kram
Lina Lilja
Fina Idoler
Waterwörld - Homofobernas hemland
Avsnittet jag satt och tittade på när jag skrev det där blogginlägget var det med Anton Hysén där man hela tiden gjorde narr av hans läggning, på ett obehagligt men vardagligt plan. På ett sätt som man alltid (tyvärr) gör narr av folk med en annan läggning än den heterosexuella. Bland annat började man programmet med att Eva frågade Anton hur det gick ihop med att vara fotbollsspelare och bög. Nog för att han har fått korkade frågor som den tidigare, nog för att han blivit van, nog för att han kan vara den coolaste och mest underbara människan på jorden (detta säger jag utan att ha träffat mannen), och nog för att han har lärt sig svara på de frågorna, men jag fattar fortfarande inte hur man kan introducera en kille som är så mycket mer än en läggning med att han är bög?! För mig är det verkligen ofattbart.
Under programmets gång skämtades det friskt om Antons läggning, och jag vet många som tog illa vid sig av programmet. Personligen tyckte jag inte att det var något speciellt. Illa och obehagligt, of course!, men tyvärr något man hör dagligen i olika sammanhang så det var knappt så man lyfte ett ögonbryn. Synd bara att man visar den delen av ett samhälle på tv, men det är något som man idag får lära sig att överleva, tyvärr.
Värre skulle det dock bli. Tittade därefter på programmet med Bobby och.... Efter en kvart ville jag bara stänga av och sen gå och gräva ner mig. Jag mådde så jävla illa, både fysiskt och psykiskt, av att titta på programmet. Det var inte längre en nivå man träffar på dagligen, och det var verkligen inte skämt, det var seriös och hemsk homofobi och mobbing. Bobby är också en människa som jag verkligen ser upp till och han tappade aldrig humöret, även fast det syntes att han tog illa vid sig i vissa tillfällen, men jag fattar verkligen inte hur han gjorde det. Jag fattar inte att han inte sparkade sönder k*ken på Magnus (speakerrösten hör han ju inte förrän han ser programmet), och jag fattar ännu mindre hur han klarade sig från att ramla ihop och grina. It wasn't pretty, I can tell you that!
Jag tittade klart på programmet, för att jag var tvungen att se var det slutade. Jag mådde så fruktansvärt illa när det var klart att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, för sättet de människorna, vuxna människor!, hade betett sig på mot inte bara Bobby och Bobbys pojkvän, utan mot hela HBT-världen! Det var fruktansvärt! Vad jag heller inte fattar är att TV6 sände programmet, speakerrösterna kan tas om, det finns något som heter att klippa! Eller bara skita i att sända programmet!
Bobby har nu bloggat och uttalat sig om att han efter programmet dels har flera fysiska problem fortfarande eftersom han gjorde sig illa i programmet, och dels har han tydligen åkt på andra problem på grund av programmet - personliga som vi inte vet vad de handlar om, men det spelar ingen roll. Det är illa. Det är JÄVLIGT illa!!
Jag vill avsluta inlägget med att skicka massa kramar till Anton, Bobby och alla de andra som på grund av sin läggning blivit mobbade i programmet - och/eller blir mobbade dagligen i sitt liv. Eran styrka är beundrandsvärd och jag hoppas verkligen att vi kan trycka in lite vett i de heterosexuella idioternas skallar. Det är något jag önskar att ni inte behövde gå igenom, men något vi tillsammans ska ta oss igenom. Tack för att ni finns - jag älskar er. <3
Här kan ni läsa lite mer om händelsen;
http://www.qx.se/noje/19400/bobby-brot-revbenen-och-hostade-blod
http://www.qx.se/noje/19402/ibland-slinker-det-ut-grodor
Så avslutar vi med en riktigt härlig, klockren låt! Härlig helg allihopa :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Ps. Ber om ursäkt till alla heterosexuella för att jag drog er över en kam, men det är något medlemmar av minoritetsgrupper får uppleva dagligen - så... I'm not sorry. Ds.
Klar - Finish - Finito!
Kanske inte riktigt SÅ hård....
Nu är det snart dags för engelska, sista lektionen för veckan, och sista Engelska B lektionen för mig överhuvudtaget (förhoppnings). På onsdag har jag sista delen i engelskaavtentningen, och jag har inte förberett mig alls! Måste fixa det i helgen.... Och så måste jag förbereda mig inför Historia A lektionen på tisdag, börja plugga tyska inför provet om två veckor och.... Ja, men det känns trots allt som livet lugnat ner sig lite, tro't eller ej. I alla fall för stunden! Därför ska jag nu avsluta detta inlägg nu och sedan börja skriva på inlägget som kliat i fingrarna i flera dagar! Kommer så fort jag är klar :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Hello World!
Den här veckan är det verkligen fullt upp! Saker som händer heeela tiden! Därför har jag inte hunnit blogga så mycket heller. Har ett inlägg på G, måste bara få tid till att skriva det, haha! Sitter just nu i skolan och väntar på att socialkunskapen ska börja, efter det ska jag sätta mig och skriva klart lokalhistoriska uppsatsen som ska vara inne idag. Hoppas verkligen att jag blir klar!! Måste göra lite ärenden också, innan engelskan. Efter engelskan ska jag gå och bowla med några kompisar och sen ska vi hem till mig och käka och titta på film och bara mysa! För att fira min födelsedag såklart :) Imorgon ska det firas med farmor och farfar samt kusinen och hans familj. Utöver det ska jag hinna köra bil och plugga också! Herregud vilken helg!
Apropå socialkunskapen så kom jag på att jag har ju lovat att publicera uppsatsen om normbrytningen, det har jag ju glömt att göra ju! Ber så hemskt mycket om ursäkt, ska försöka komma ihåg och hinna med att göra det i helgen också!
Hörs och ses när jag hinner :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Underbar födelsedag!
Hade en superbra 18-års dag igår! Började med att jag blev väckt av skönsång och paket från familjens sida. Fick massor med bra saker! Kläder, Glee säsong 1 och 2, handskar, handsfree till iPhonen (någon har tappat bort de andra...), Mel C's senaste skiva och, kanske det bästa av allt, nu har jag hand om min egen ekonomi! Inte för att det är speciellt många kronor än, men någon dag ;)
Efter lite frukost bar det av till skolan och Stockholm. När jag kom till skolan fick jag massa grattis och kramar, och när vi senare började rulla mot Stockholm sjöng de alla för mig. Otroligt pinsamt men väldigt gulligt, som sagt. Väl i Stockholm var det Medeltidsmuseumet som var först. Väldigt intressant faktiskt! Hade dessutom en jättebra guide. Efter muséet hade vi en kort rast då vi gick och strosade lite på stan innan det var dags för riksdagen.
På riksdagen har jag ju varit ett antal gånger förut, så jag har ju sett det mesta redan. Men det var intressant med lite småtjafs med sossen som guidade oss runt, samt att det var första gången jag inte var i riksdagen den veckan som alla politiker är ute och åker på andra ställen. Alltid lika kul att var där!
Efter det gick vi och fikade för att fira min födelsedag. Gick på ett supermysigt café i Gamla Stan och stötte dessutom ihop med två CUF'are. Mys!
Vi strosade runt lite i Gamla Stan, jag visade CUF's Riksorganisation och så, innan vi gick tillbaka till bussen och åkte hemåt igen. Strax före halv sju var vi tillbaka i stan där mamma hämtade upp mig så åkte vi hem och åt raklett till middag. Supergott! Tårta till efterrätt också såklart!
Efter en mysig dag och kväll gick jag och la mig med Glee på tv'n. Tack för alla gratulationer, både här på bloggen, på twitter, på facebook och i verkligheten! Tack alla för att ni bidrog till en helt underbar dag :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Mot Stockholm!
Sitter på bussen mot Stockholm där jag, tillsammans med mina klasskompisar, ska spendera dagen. Resan började med att hela bussen sjöng "Ja må hon leva" för mig. Skitpinsamt men asgulligt. Snart är vi på plats i Stockholm där vi först ska på Medeltidsmuseumet och sedan till Riksdagen. Därefter blir det nog lite födelsedagsmys på något café :)
Ha en bra dag!
Puss o Kram
Lina Lilja
Baby Blue Paper
Puss o Kram
Lina Lilja
Sista dagen som barn!
Idag är det en helt vanlig dag med körlektion som är avklarad, skola och ridning. Imorgon är det däremot Stockholm som gäller, ska bli jättetrevligt faktiskt! Först är det museum, sedan riksdagsbesök (där har jag ju aldrig varit förut... men det är kul ändå!) och efter det har vi några timmars fritid då jag och några kompisar ska gå och fika och fira mig. Myyys :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Min nya kändiscrush!
Hans autograf sitter på väggen och jag hoppas verkligen att jag får en skiva att köpa snart och får se honom, BARA honom, live snart! Robin ska till Globen, och sen ska han ta över världen! Jag hoppas verkligen att han blir frisk snabbt och har gnistan tillbaka till nästa fredagsfinal. Go Robin!!
Puss o Kram
Lina Lilja
Ps. Sorry för fjortisinlägg, men hur kan man inte bli sån när man ser killen? Iiiiiiiihhhhhhh!!!!!! Ds.
Friday!
Det har verkligen varit en lång vecka och helgen är väldigt efterlängtad. Förra helgen blev det ju inte så mycket vila så det ska bli skönt med en helg till att bara plugga, sova och köra bil. I måndags var det halkkörning hela dan, så nu är den gjord! Tisdag var det skola och.... Vad gjorde jag mer? Jo! Körlektion, frissan och... Vad fasen gjorde jag mer? Fasen, jag kommer inte ens ihåg! Förresten, just ja, jag satt på bilskolan hela eftermiddagen och pluggade teori - så var det! I onsdags var det skola hela dagen och på eftermiddagen var jag på föreläsningar på biblioteket om manlighet, toleransdagen ni vet. Igår blev det skola och sen lite julklappsshopping. Idag har jag varit på riskettan, ätit lunch, sitter i skolan och hänger nu innan sista lektionen börjar klockan två. Efter engelskan måste jag prata med lite lärare innan det blir mer julklappshandlande och ikväll möte med CUF. Som sagt, låååång vecka!!
Det ska verkligen bli suuuperskönt med lite ledighet nu. Sova, plugga och köra bil - som sagt. That's my plan! Nästa vecka blir också fullspäckad. På måndag är det körlektion, skola och ridning. Tisdag är vi i Stockholm och så fyller jag 18 år!!!! Sen fortsätter veckan i samma karaktär. Har också en stor inlämning nästa vecka som jag inte är i närheten av klar med, så det känns lite stressande. Men trots det så börjar livet lugna ner sig lite nu, jämfört med för några veckor sedan. Efter jul kommer det nog (förhoppningsvis) bli ännu lugnare. Skönt!!
Puss o Kram
Lina Lilja
Naya Rivera in my heart
Såg precis senaste avsnittet och som sagt, rollen som Santana spelar hon grymt, och versionen av Adeles Someone Like You ovan är ju bara såååå bra!! Kul att hennes karaktär har blivit lyft ännu mer i de senaste avsnitten :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Waterwörld
Dessutom är ju Eva som leder programmet riktigt, jävla snygg också, vilket aldrig är fel. De enda jag har att klaga på är idioterna till manusskrivare som kan gå och dränka sig, men det är en annan sak....
Puss o Kram
Lina Lilja
What Are Words, If You Really Don't Mean Them When You Say Them?
I Historia A har vi på senaste tiden pratat medeltiden, och något som jag ser som väldigt intressant med den tiden är att ord hade sådan makt, sådan tyngd. Ett "på hedersord" var ett löfte man inte bröt. Idag är det väldigt annorlunda, hur många har inte sagt "Jag lovar" och sedan brutit det? Eller "förlåt" fast man inte alls menar det egentligen? Jag har, många gånger! Redan på dagis lär vi oss att man ska säga förlåt, de tvingar en att säga förlåt när man gjort något dumt, men om man menar det eller inte lägger de inte så stor vikt vid.
Jag tycker verkligen att Chris Medina har en poäng i den här låten. Jag vet att det för honom är en väldigt personlig låt eftersom den handlar om hans flickvän, men lyssna verkligen på orden i refrängen. Vad är egenligen ord, om man inte menar dem när man säger dem? På riktigt, vad är ord? Börja mena vad du säger, och säg vad du menar!
Jag har många gånger sagt saker jag inte menar, lovat saker jag vet att jag inte kan hålla och sagt förlåt när jag inte menar det, men det är någonting jag inte gör längre. Har ni sett Gossip Girl någon gång? Jag tror att ni alla i alla fall vet vad det är för något, en story om rika ungdomar i New York, ett samhälle där alla ljuger, allt är mystiskt och ingen går att lita på. När man tittar på det ligger man och suckar över att folk aldrig kan vara ärliga, över att ingen går att lita på, och så tänker man att det är jävligt skönt att man inte lever på ett sådant ställe. Men tänk efter, gör vi inte det? Går vi verkligen att lita på? Har vi inte väldigt mycket lögner och lögnare här i vårat samhälle? In the real world? Du och jag kanske inte bor i närheten av varandra över huvudtaget, och vi kanske inte har en enda gemensam vän, men tänk efter nu, hur många har du inte omkring dig som någon gång har ljugit för dig, svikit dig? Hur många gånger har du sagt något du inte menar, och hur många gånger har du inte fått höra något som någon inte menar?
Med detta kommer dock också ett till ansvar; Att säga förlåt och mena det. Att tillåta sig själv att göra misstag, och sedan rätta till dem. Att tillåta sig själv att inte vara perfekt.
Alla gör vi misstag, men det är inte det som räknas. Det är inte antalet misstag man gör som räknas, det är hur man rättar till dem som räknas, vad man gör efteråt. Ofta är vi vår egen fiende. Vi ställer höga krav på oss själva, vi ska vara perfekta. Men ingen är perfekt.
Hur många gånger har vi inte hört frasen "tänk efter, före"? Oändliga. Hur många gånger har vi brutit mot regeln? Otaliga. Man säger fel saker, skickar skit på folk som inte förtjänar det och blir osams med folk. Jag också, många gånger. Men något som är viktigt är att lära sig av sina misstag, och det har jag gjort. Något jag måste ge mig själv cred för, något som jag blivit mycket bättre på, är att be om ursäkt. Att jag, när jag har gjort fel, går till människan som har blivit drabbad och pratar om det. Ibland funkar det inte, men allt som oftast löser det sig. Visst kan det vara riktigt jobbigt att gå fram till en människa, blotta sig, säga att man gjort fel och be om ursäkt, men det är väldigt mycket värt det i slutändan.
Jag var återigen med om det här väldigt nyligen, något som resulterade i att jag undvek människan i många timmar, innan det inte gick längre och jag var tvungen att ta det där samtalet. Ett samtal som i slutändan inte alls var speciellt svårt, utan något jag önskat jag gjort mycket tidigare. Och efteråt kände jag mig så nöjd, och det förtjänar jag. För det absolut sista jag vill säga med det här inlägget är att ni ska belöna er när ni gjort rätt! Gör man fel ska man be om ursäkt, man ska ta tag i saken och man måste inse att man inte är perfekt. Men när man sedan gjort något bra ska man klappa sig själv på axeln, sträcka på ryggen och inse att nu, nu gjorde jag något bra!
Ta med er Chris Medinas ord, och ta även med er Natasha Bedingfields ord, in i framtiden och gör en förändring. Mena vad ni säger, ett löfte är ett löfte, men framför allt; ett förlåt är ett förlåt! Kom ihåg att ord kan betyda så mycket, ni kan förstöra en persons dag med fel ord, men ni kan också se till att någon får den bästa dagen i hela sitt liv tack vare era ord! Och ja, ni är bara one voice in a million, men ingen kan ta ifrån er era ord och det ni säger. Det är DINA ord, och DU som äger dem - se till att göra något bra med dem, redan idag!
Puss o Kram
Lina Lilja
Halkkörning nästa!
Kursen i helgen var precis lika rolig och givande som alla andra kurser jag varit på med CUF. Helt underbart kul! Kom hem vid nio igår kväll och firade då pappa samt syrrans födelsedag med lite tårta och presenter innan jag kröp i säng. Idag har jag varit på bilskolan och tränat teori ett tag, gick inte speciellt bra om jag ska vara ärlig... Nu står jag i alla fall och väntar på bussen som ska ta mig till halkbanan, för det är för jag ska spendera dagen! Wish me luck så hörs vi ikväll :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Dags för kurs!
Puss o Kram
Lina Lilja
Ninath is finally BACK!!
Förrän nu! Nina is BACK! Dock på en ny kanal. Nu mera bloggar hon på spotlife.se/musik men bloggen är precis lika innehållsrik och intressant som tidigare. In och kika nu, nu, nu!!! :D
Hur underbar är inte den här bilden? Tre så fina människor på samma bild<3
För övrigt åker jag till Karlstad i helgen på kurs med CUF. Funderade länge och väl på om jag verkligen skulle åka då jag dels varit väldigt stressad och inte alls mått bra senaste dagarna, plus att det blev lite tjafsigt, men nu är allt löst och imorgon sätter jag mig på tåget. Tror det trots allt blir bra att komma iväg lite :)
På måndag är det halkkörning också! Plus att det är en del att plugga, men det lugnar ner sig, så det känns skönt.
Puss o Kram
Lina Lilja
Feeling Bad...
Puss o Kram
Lina Lilja
One Year Today<3
http://linalilja.webblogg.se/2010/november/adam-lambert-the-concert.html
Puss o Kram
Lina Lilja
Adam och Queen!
So FUCKING good!!!
Puss o Kram
Lina Lilja
Make Your Own Kind Of Music
RIP Hickstead
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/ridsport/article13893972.ab
Puss o Kram
Lena PH!
På plats på Cirkus i Stockholm, 10 minuter tills Lena kliver på scen. Ska bli så kul!!! :D Åt middag på ett mysigt ställe vid Medis innan vi åkte hit, som tog oss rakt in i Thailand. Übermysigt!
Puss o Kram
Lina Lilja
Ps. På spårvagnen på vägen hit såg vi Mathias Holmgren. Precis lika snygg i verkligheten! Känns töntigt att bli starstruck, men vad annat kan man göra? ME LIKE!!! :D
What Are You Waiting For?
;)
Puss o Kram
Lina Lilja
I Need You To Love Me
Puss o Kram
Lina Lilja
Hur man blir förälder.
Jag tänkte i det här inlägget lyfta frågorna om embryoadoption och surrogatmödraskap, båda är förbjudet i Sverige. Varför? Borde vi ändra på det? Tänkte även lyfta lite tankar kring äggdonation, något som inte är i närheten så vanligt som spermadonation.
Först då, embryoadoption. Varför tillåts adoption men inte embryoadoption i Sverige idag? Vad är skillnaden? Och egentligen, borde inte embryoadoption vara bättre, för barnet? Då har det trots allt varit med sina sociala föräldrar, dem hen kommer växa upp med, sedan starten? Och om det finns nedfrysta embryon, är det bättre att slänga dem än att låta någon annan få dem, om de biologiska föräldrarna tycker det är okej? Om de inte vill ha fler barn, ska man då kasta iväg de påbörjade liven istället för att ge dem en chans? (Nu skulle vi kunna komma in på abort, men det är inget jag kommer lyfta idag)
Personligen ser jag inget fel i embryoadoption. Ska jag vara ärlig fattar jag inte alls varför det inte är tillåtet i Sverige idag! Jag förstår problemen med surrogatmödraskap och så, men jag ser absolut inte problemen i embryoadoption? Så om det finns någon som är emot detta - please kommentera så jag får några motargument!!
Sen går vi in på det här med surrogatmödraskap, där jag absolut ser problemen. Vi rika västerlänningar hyr fattiga kvinnors livmödrar, riskerar deras liv, och så vidare. Men det behöver inte vara så! Det beror helt på vad vi gör det till! Har man sett serien ser man att Andreas och John är mycket noga med att allt går rätt till, och att deras surrogatmamma Geeta mår bra. Hon vill dessutom hjälpa dem att skaffa ett syskon så småningom, och det måste väl vara ett bevis på att allt gick bra? Dessutom måste det väl hela tiden vara upp till kvinnan? Om hon sen gör det för pengarna, det kvittar väl! Det kvittar av vilken jävla anledning hon gör det, det är klart de gör det för pengarna!, men det är hennes val, och vill hon, who are we to stop her? Jag skulle personligen inte vilja vara surrogatmamma, men det handlar allra främst om att jag (i dagsläget) inte vill vara gravid - mitt barn eller inte. Jag tycker, personligen, att man borde göra en utredning på detta snarast och sedan skapa en lagändring. För jag tror att detta kan funka betydligt bättre än vad många tror!
Spermadonation är något mycket vanligt idag. I Sverige är det endast tillåtet med öppen donation, det vill säga när barnet är 18 år har hen rätten att träffa sin biologiska fader. Att donera sperma är inte speciellt svårt, det vet vi alla. Mannen går in i ett rum fullt av porr, sexiga bilder och så vidare, han njuter lite för sig själv, sprutar i en kopp och sedan är allt klart. Det är ganska behagligt att donera sperma med andra ord.
Att donera ägg är lite annorlunda (en del av nedanstående fakta har jag googlat mig till, har då använt vårdguiden som främsta källa). Kvinnan måste först ta en massa hormonsprutor, det ska göras ultraljud och när allt till sist ser bra ut så suger man ut äggen. Med hjälp av en gynekolog så klart. Denna komplicerade och inte alls lika njutfulla process gör att det är brist på äggdonatorer idag, och detta innebär också att det är svårt att få hjälp i form av en äggdonation. En del av detta kan också ha att göra med en äggdonator får vara max 36 år, medan en spermadonator kan bli godkänd ända upp till en ålder av 55 år.
Eftersom embryoadoption inte är tillåtet i Sverige idag kan man naturligtvis inte kombinera äggdonation och spermadonation, utan får bara göra en sak i taget. Det vill säga, den sociala modern eller fadern måste vara fertil. Jag tycker personligen att det borde bli lättare att bli äggdonation, det borde finnas mer information! Personligen så skulle jag mycket gärna vilja hjälpa par att bli gravida genom äggdonation. Jag vill ju inte ha mina ägg, så varför ska ingen annan få dem istället för att jag bara ska kasta bort dem? (Eller snarare så kastar ju kroppen bort dem, men ni fattar ;))
Vill ni läsa mer så hittar ni information här;
Äggdonation;
http://www.villhabarn.se/content/48-Att-bli-aggdonator-vad-innebar-det
http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Kvinnokliniken/Fertilitetsenheten/Aggdonator/
http://www.ivfsverige.se/sida.asp?sida=2_Donation&niva=6
Spermadonation;
http://www.villhabarn.se/content/68-spermadonator-skes!
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/SUS_Malmo/Verksamheter-A-O/RMC/Verksamhetsberattelse/Spermadonation/
http://www.rfsl.se/?p=2582
Surrogatmödraskap;
http://www.surrogat.nu/
http://surrogacyindia.com/
http://www.iwannagetpregnant.com/
http://www.surrogacymumbai.com/
Här kan ni läsa chatten med deltagare från Barn till varje pris?;
http://svt.se/2.167052/1.2586078
Det är inte så jädra lätt att säga hur barn blir till, för det heter inte mamma pappa barn längre. Världen idag är så mycket större, och så väldigt annorlunda.
"Jag har lärt mig att varje barnlängtan är unik och att det bara är jag som kan bestämma var min gräns går och vad mitt pris är." ~Pia Johansson
Puss o Kram
Lina Lilja
