Jubel och sorg

Skratta eller gråta? Stämningen var inte på topp på valvakan kan jag tala om. Framför allt inte när vi fick reda på att vi i kommunerna i länet tappat sjukt mycket och att SD fördubblat sig. Var inte jättepigg på att ut och festa med Ung Allians, men följde med ändå - och det är jag glad över! Träffade en hel del trevliga människor, men känner ändå att jag åkte hem i tid vid strax efter två. Är man nykter är det jävligt jobbigt när folk börjar bli ordentligt runda under fötterna....

Målet är klart, men allt konkret blir till att lösa imorgon. Men nu finns motivationen, och vi ska lösa situationen! Det blir fyra år av hårt arbete med start idag, men allt kommer att lösa sig. Jag hoppas det i alla fall.

En sista sak bara. Killar. Om man ignorerar en fruktansvärt efterhängsen kille i mer än två timmar, borde han då inte börja fatta att jag INTE ÄR INTRESSERAD!

Puss o Kram
Lina Lilja

Kommentarer
Postat av: Lotten Kalenius

Håhå, ibland kan det krävas både dräpande kommentarer och en knytnäve innan vissa män fattar vinken. (Har bara behövt använda den sistnämna tekniken en gång, så ha hopp!)

2010-09-20 @ 21:21:44
URL: http://lottenkalenius.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0