Lina Lilja

I min värld är allt politik. Eller snarare, allt är politik, frågan är bara hur man ser på saken. Vad man än gör, tänker, tycker eller säger så är det politik. Ni vet den där "dikten" eller vad man ska kalla det, att det finns alltid lite _____ bakom ____? Den här:

There's always a little truth behind every "just kidding". A little knowledge behind every "I don't know". A little emotion behind every "I don't care". And a little pain behind every "it's okay".

Jag tror det är lite så i allt man säger, tänker och gör. Även om man säger att man inte menade det, eller att det inte betydde något, eller att det bara var på skoj, så innerst inne gjorde man det av en anledning. I årets mello-cirkus så har det bara haglat sådana här händelser! Exempel nummer ett är dessa två herrar;



De har kramats och pussats som nyförälskade senaste veckan, senast på efterfesten i natt där Danny även skrek "Jag älskar dig Eric!", trots att båda har flickvänner sedan långt tillbaka. Inga känslor involverade över huvudtaget (så vitt vi och deras flickvänner vet...) och allt är gjort med ett leende, på skoj. I själva verket så har de ju gång på gång bevisat var de står, att de är två killar som känner sig bekväma med att bli intima med varandra, och att folket skrattar och accepterar. Det är politik.

Sedan kan vi ju ta dem var för sig. Danny först;



Som i chatten på aftonbladet efter att han vunnit den första deltävlingen svarade på frågan "Berätta något vi inte vet om dig" med att han älskar leggings. På killar....



Totalt omanligt och totalt jättebögigt. I love it. Att mitt i en jättekarusell där ödet ligger i svenska folkets händer gå ut och säga sådant här är modigt och coolt, och att i dessutom i samma chatt säga att han är stadig med sin flickvän sedan 7,5 år tillbaks. Det är att utmana normer!!

Något annat som också är att utmana normer är det Eric gjorde igår.



Att gråta är absolut förbjudet om man är man. Enligt normerna alltså. Annars är man "fjollig". Trots det kom det många tårar från denne mannens ögon igår, i form av glädjetårar. Han skämdes inte för det, totalt omanligt, I love it!

Mer omanligt, bögigt och alldeles underbart är denna puss mellan två före detta idoler;



Sedan har vi ju denna kvinna, vars låt kan ha varit den mest provocerande och politiska detta år;

Det här är varför jag är så antifeminist! Tydligen får man inte sjunga om "en riktig karl" i dagens Sverige, och hon ska minnsan "plocka ur diskmaskinen och byta olja på bilen själv". SKITSNACK! Det är en låt för i helvete! Om en man som är helt underbar! Shit liksom, får man inte ha en man som byter olja på bilen åt en?

MEN ännu mer politik blev det när jag fick höra hennes tolkning av låten, först i bilen på väg ner till Stockholm igår, och sedan idag på Aftonbladet. Innan jag hörde det tyckte jag det var en bra låt med en riktigt härlig och catchig refräng, men helt plötsligt fick låten en helt ny innebörd och ett helt nytt djup! Jag tror inte Europa förstår djupet i min låt lät det, och alla tog det som ett skämt, men det är SANT! Och Sverige förstod det ännu mindre! Så FATTA NU!!




Sedan denna lilla gosse som ännu är väldigt ung, men som igår även han påverkade politiskt;



Hans fars bara medverkan i melodifestivalen har i sig fört med sig politiska diskussioner, han har nämligen råkat ut för massa rasistisk skit. Det är ju politiskt om nåt!


Och mitt sista exempel för dagen blir Sara Varga, vars låt såklart måste läggas till den politiska sidan! Förklaring tror jag är överflödig, right?




Jag tror SD:s intåg i Riksdagen faktiskt har fört något bra med sig, även om jag aldrig trodde jag skulle säga det. Jag tror att Sverige som land har enat sig, har öppnat sig och talar mer om sådant som är tabu-belagt. Tack vare SD har en diskussion startat, och i slutändan leder det förhoppningsvis till ett öppnare och mer accepterande Sverige!

Puss o Kram
Lina Lilja