Egoboost!

Började dagen med lite plugg, tv och så småningom melodifestivalen. Efter en kort skype med mamma blev det lunch och sen drog jag ner på stan. Egoboost stod på schemat! En eftermiddag helt för mig själv, görandes saker som boostade min fysiska och mentala hälsa. Först massage, sen blev det manikyr! Var sugen på bio också, Identity Thief har precis kommit ut, men den gick 16.15 och 19 - jag stod utanför bion strax före fem. Så istället gick jag förbi Starbucks och promenerade därefter hem.
 
 
Det tog mig nästan ett år av arbete, men nu känner jag verkligen hur jag har lärt mig umgås med mig själv - bli min egna bästa vän. Jag spenderar betydligt mer tid med mig själv nu för tiden, och känner mig 100% bekväm med det. Tidigare, både i Sverige och här borta, har jag haft en panik-känsla när jag vaknat upp på morgonen, känt mig klaustrofobisk och som att jag måste ta mig ut ur huset för att träffa människor. Förra våren, när jag kom i kontakt med Cimon, insåg jag att det kanske inte var så bra. Cimon pratade ofta om att man ska umgås med mig själv - så det började jag göra. Ligga på soffan utan varken tv eller dator, och bara filosofera. Gå på bio ensam. Äta på restaurang själv. Spendera tid med mig själv. Det var sjukt jobbigt och obehagligt - men jag fortsatte göra det.
 
 
Nu under lovet kände jag hur jag sakta men säkert började bli mer bekväm i mitt eget sällskap. Det låter konstigt när jag säger det, och jag vet att jag sagt det förut, men spiken i kistan kom verkligen genom San Francisco-resan. Jag visste att jag behövde den, men jag visste inte hur mycket förrän jag väl kommit hem därifrån. För första gången känner jag nu att jag inte behöver någon annan i mitt liv. Don't get me wrong, jag älskar verkligen mina vänner, men jag känner mig inte lika beroende av dem nu som jag gjorde förut. Jag är min egen bästa vän, och jag kan själv gå och ha egoboost-eftermiddagar på massageställen och nagelsalonger och känner mig helt bekväm i det. Jag behöver inte kasta mig ut genom dörren på morgonen och jag kan lugnt spendera kvällen i sängen läsandes eller tittandes på en mysig film. 
 
 
Det tog mig närmare ett år av hårt arbete, men idag vet jag. Jag duger finfint precis som jag är, jag är min egen bästa vän och jag umgås mer än gärna med mig själv! Vill man ha mig som jag är är man mer än välkommen i mitt liv, annars kan man dra. För mitt liv är bara mitt och jag tänker göra det som gör mig lycklig - med eller utan er. Äntligen har jag insett mitt eget värde, och ingen som behandlar mig sämre än var jag är värd är längre välkommen i mitt liv. Så tack Cimon för att du fick mig att börja arbeta, och grattis mig själv för att du har funnit en sådan underbar bästa vän! Denna är tillägnad mig :)
 
 
 
Puss o Kram
Lina Lilja

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0