Här vare tänt i grillen!
Efter fyra långa månader av kyla och vinter så är det äntligen vår och grillsäsongen är här.
Därför är det viktigt att påminna er alla om hur det går till, eftersom det är den enda matlagningen som en riktig man gör.
Förmodligen eftersom det medför vissa risker (tändvätska, eld osv.).
När en man erbjuder sig att grilla händer följande:
Rutin:
1. Kvinnan handlar maten.
2. Kvinnan gör en potatisrätt, sallad, vitlöksbröd, en eller ett par såser och förbereder efterrätten.
3. Kvinnan marinerar köttet lägger det på ett fat tillsammans med de nödvändiga grillverktygen och eventuella kryddor. Sedan bär hon ut det till mannen som sitter bredvid grillen med en öl i handen.
Här kommer det viktiga:
4. MANNEN PLACERAR KÖTTET PÅ GRILLEN.
Mera rutiner:
5. Kvinnan tar fram tallrikar, glas, bestick, servetter och underlägg.
6. Kvinnan går ut till mannen och säger till honom att köttet bränns vid. Han tackar henne och frågar om hon kan gå in och hämta en öl till medan han försöker att rädda köttet!
Viktigt igen:
7. MANNEN TAR BORT KÖTTET FRÅN GRILLEN OCH LÄMNAR ÖVER DET TILL KVINNAN.
Ännu mera rutiner:
8. Kvinnan dukar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, sallad, bröd, potatisen, såserna och bär ut dem till bordet i trädgården där hon har lagt på en ren duk.
9. Efter maten dukar kvinnan av och diskar.
Och viktigast av allt:
10. Alla tackar mannen så mycket för den utsökta maten och berömmer honom för hans färdigheter.
11. Mannen frågar därpå kvinnan om hon har njutit av sin matlediga dag? När han ser hennes reaktion så kommer han fram till (det han har misstänkt länge) att det aldrig går att göra en kvinna nöjd!
Oroväckande nyheter!
WHAT!?!?!?
Det är fruktansvärt! Det här hände alltså i somras I MIN EGEN STAD! Nog för att det händer titt som tätt här och var, för något år sedan kunde vi läsa om ett bögpar som misshandlades i Stockholm på väg hem från Stockholm Pride, men det är inget som borde få hända! Det är inte mer accepterat idag än för några år sedan, homosexualitet är något som fortfarande spottas på, pratas illa om, och nedvärderas. What for?
Man har rätten att få vara den man är, och älska den man älskar, oavsett kön eller ras eller ålder eller vad det nu kan vara för något. Visst, man har också rätten att få ha sina åsikter - så länge det inte skadar någon annan. Den här gravida 20-åringen ska alltså ha slagit, sparkat, nedvärderat, m.m. detta unga kärlekspar pga deras läggning, det är fruktansvärt!
Och vad gör samhället för att vi ska motverka sådant här? De påstår att Pridefestivalen ska bort, för den behövs inte längre. HBT-personer är så accepterade i samhället idag att det inte är något konstigt. Ursäkta, men när senast läste ni en nyhetstidning? Eller gick runt och diskuterade frågan med folk på stan? Eller frågade en homosexuell tjej/kille hur vida hon/han kände sig accepterad i samhället? Ni skulle antagligen få ett annat svar än det ni vill ha...
Snälla, låt människor få vara den de är! Och ta för fasiken INTE bort Pridefestivalen! Jag har själv ännu aldrig varit där, men planerar att åka dit i sommar och uppleva festivalen alla pratar om själv. Sluta aldrig arbeta för ett samhälle som accepterar alla människor, oavsett kön, ras eller sexuell läggning. Alla är vi lika mycket värda!
Artikeln går att läsa i sin helhet här;
http://gd.se/nyheter/gavle/1.2039012-gravid-misshandlade-lesbiskt-par
Puss o Kram
Lina Lilja
IDAHO
Läs mer här;
http://www.umo.se/Nyheter/Dag-mot-homo--och-transfobi/
Puss o Kram
Lina Lilja
Tack Kära CUF!
Jag har bara varit medlem i CUF i några få månader, men förvånas trots denna korta tid hur pass mycket jag trots allt har lärt mig, och förändrats! Allt jag sagt och stått upp för under helgen, och framför allt hur väldigt social jag har varit, och att jag har vågat bjuda på mig själv så mycket, det kära vänner, är något som jag inte hade gjort för någon månad sedan.
CUF har under dessa månader lärt mig att stå upp för mig själv, att få sätta mig själv i första hand och att ja, jag duger, jag kanske till och med är lite bra emellanåt. And why is that? Jo, för att i CUF så är vi alla olika, och det är okej. Det finns människor av alla slag, alla sticker vi ut, alla är vi speciella på vårat eget vis. Vi får chansen och platsen att få utvecklas och få vara oss själva. Och framför allt, i CUF är vi alltid bland vänner.
Jag måste också återigen tacka för alla fina ord, de värmer verkligen! Också vill jag tacka till det superfina diplomet som har fått en hedersplats på rummet och numera sitter fint inramat på väggen. Jag är otroligt stolt över att ha fått detta och jag hoppas att ni orkar höra mig mer i talarstolen, för jag kommer inte att försvinna därifrån på ett bra tag!
Så Fuck Jante, Screw Normer, and Let's Go!
Puss o Kram
Lina Lilja
Mot Stämman!
Nä, men jag tror jag har allt. Bara datorn som ska ner också. Nu ska jag äta lunch och om ca. två timmar så åker vi hemifrån och om tre så ska vi träffas på stationen (ska förbi affärn innan). Och sedan bär det av mot våran kära huvudstad! =)
Ser fram emot det så grymt så jag hoppas verkligen att det blir superroligt, men det tror jag!
Puss o Kram
Lina Lilja
I Still Miss You!
Puss o Kram
Lina Lilja
Gävle RS vidare till Strömsholm!
Har en glad nyhet att berätta! Gävle Ryttarsällskaps Elitlag gjorde GRYMT bra ifrån sig idag i Högbo i sista omgången av ATG Ridsportallsvenskan 2010. De lyckades segra inte bara dagen utan hela serien och tar sig därmed tillsammans med Umeå till Lag-SM i Strömsholm som går av stapeln 3-6 juni (laget är på lördagen, 5/6). Jippie!!
Stort Grattis tilll laget och SUPERBRA jobbat!! =)
Lagledaren Leif Hall på Killigrews Empress har hoppat alla tre omgångarna.
Jag kommer att åka till Strömsholm och hejja på vårat lag, hoppas det är fler som hänger på!
Puss o Kram
Lina Lilja
Berg-o-Dal Bana
Nu var det ett tag sedan jag skrev, men den här veckan har verkligen varit upp och ner. Det har varit tårar, skratt, ilska, och allt på en gång. Vissa sekunder vill man mest bara ta livet av sig, andra sekunder så är livet underbart. Det är verkligen så min vecka har varit, och det har hänt så grymt mycket jag skulle kunna berätta om, men jag tror att jag inte ska göra det. Jag måste få bearbeta saker och ting en del, låta det smälta, innan jag egentligen vet vad jag ska säga.
Men det är så mitt liv ser ut nu för tiden, även om den här veckan har varit extrem. Senaste månaderna har det hänt så väldigt mycket, jag har lärt känna så väldigt många nya människor, och jag har lärt mig väldigt mycket mer om mig själv. Jag utvecklas för varje dag, och det är den snabba utvecklingen som är jobbig. Jag hinner inte riktigt stanna upp och tänka över vem jag är egentligen är alla gånger...
Innan jag säger för mycket så ska jag avsluta det här inlägget. Sov bara omkring fyra timmar i natt (väckarklockan ringde 04.00! Hemska tid...), har dock sovit ett par timmar på eftermiddagen/kvällen, men är fortfarande grymt trött så tänkte gå och lägga mig nu.
Förresten, någonsin hört talas om Westboro Baptist Church? Om inte, sök på Google. Gör ett skolarbete om den sekten nämligen, och när jag läste vad den egentligen handlade om fick jag rysningar av rädsla. Skrämmande...
Puss o Kram
Lina Lilja
Sorglig Dag
Tag mig ej från min moders sida, när som nyfött föl jag går.
Vänta med att på mig rida, till mitt fjärde levnadsår.
På min rygg ska jag dig bära, i galopp, på solskensritt.
Men tillbaks till stallet kära, låt då få gå i skritt.
Ge mig foder, ryckt och vatten. Ha tålamod om jag är stygg.
Och i kalla vinternatten, lägg ett täcke på min rygg.
Rengör sadel, träns och rem. För ej oljud i mitt stall,
tänk på att det är mitt hem! Stäng min dörr mot vinden kall.
Jag vill leva för dig bara, om min bön du nu förstår.
Då ska jag för alltid vara, din bästa vän i mänga år.
Och när mitt levnads slut är nära, tag mitt liv med vänlig hand.
Led mig sista biten, kära, Till ponnyns eviga gröna land
Danne var en helt underbar ponny, med de gulligaste öronen jag någonsin sett, och den busigaste blicken en ponny kan ha. Du har bockat av många ryttare i dina dagar, och även jag har åkt av dig en gång. Men man trots det så älskade vi alla dig, och det är fruktansvärt varje gång man går förbi din tomma spilta.
Nu har tiden runnit ut
nu är hans gamla ridskole liv slut
bort från alla skänklar och spön
Nu får han elva efter "hästens bön"
men ändå han saknar sin skötares varma hand
att få rulla sig i paddockens svala sand
Nu får han beta på hästarnas eviga äng
han sover i gräset, han sover i sin säng
att slippe lida, det var det han ville mest
han ville vara lycklig, han ville vara häst
Danne, hjärtat ekar tomt efter dig. Min gulliga lilla vän, en kompis som man aldrig kommer att glömma. Matglad, busig men genomsnäll, det är egenskaperna du hade. Min vän, jag kommer aldrig att glömma dig <3
Som månens silverstrålar,
lyser dina ögon.
Som morgonstjärnan,
glänser din stjärn.
Du är borta,
men om jag går ut en stjärnklar natt
kan jag känna dig.
Du lever för evigt i månens sken
Danne, nu slipper du smärtan. Nu kan du springa runt och busa, äta hur mycket gräs du vill. Morötterna växer på träd, och du kan slå sällskap med dina gamla kompisar som Lou Lou och Didrik.
Du var hos mig.
Du hälsade på mig inatt.
Vi var tillsammans igen.
Vi flög i galopp.
när jag vaknade
blev jag så besviken.
Du finns ju inte mer...
Danne, för evigt älskad, för evigt saknad. En dag möts vi igen på andra sidan. Du kommer att leva vidare i mitt hjärta. Rest in Peace.
Jag ska resa nu. Gråt inte!
Jag vet att du är ledsen.
Luta dig mot min varma hals,jag lovar att stå alldeles stilla!
Jag ska inte åka alldeles ännu. Än en stund finns jag kvar här hos dig.
Du kramar mig och smeker mig och ber mig, snälla stanna kvar!
Du säger att jag måste bli frisk och hel igen.
Förstår du inte. Jag orkar inte mer.
Mina ben värker, jag är så trött.
Låt mig få slippa springa mer!
Jag längtar efter att få sluta ögonen och sova.
Mitt huvud känns så tungt.
Nu kommer bilen som ska hämta mig.
Jag är inte rädd, så gråt inte du heller!
Jag försvinner ju inte, jag bara reser bort,
Nej,jag vet inte vad det landet heter och du kan inte följa efter, men jag vet,
att där får jag vila i daggvått gräs på vitklöver-ängar.
Så gråt inte mer är du snäll!
Men när du känner vinden,
den mjuka ljumma vinden om sommaren,
den som blåser över stigarna i skogen där jag en gång bar dig på min rygg
Då ska du känna som en hälsning långt ifrån en hastig sammetsmjuk smekning,
som från en varm len mule mot din kind!!!!
Puss o Kram
Lina Lilja
Humorgalan
Det kostar endast 100 kronor i månaden men det räddar liv! Är ni lite tveksamma så slå på tv4 så ser ni vilka pengar som krävs, och vad pengarna går till. Då ser ni också dessa två;
Hjälp till att rädda liv, ring 099-90 990. Vi gör det för varenda unge!
Puss o Kram
Lina Lilja
Adam Lambert
Team Moreus vann körslaget, men det handlar inte det här inlägget om. Egentligen handlar inte det här inlägget om någonting alls, jag ska bara lägga in massa bilder. Förlåt, jag ska inte göra om den här bloggen till en Adam Lambert - blogg, men jag kan bara inte få nog av grabben!
Glöm inte chatta på www.aftonbladet.se imorgon!!
Puss o Kram
Lina Lilja
Chatta med Adam Lambert!
Har haft en helt underbar dag, lugn och skön och inte gjort ett skit! Gick upp vid halv nio, satt vid tv/dator fram till halv ett eller något, sedan bakade jag en kaka, sprang runt och gjorde inte så mycket ganska länge, sedan åt vi lunch vid halv tre. Därefter så spelade jag lite piano och så, och efter det tog jag en cykeltur innan pappa och jag bastade. Därefter dusch och middag och nu tittar jag på körslaget. Helt underbar dag med andra ord!
Imorgon hade jag planer att åka ut till Valbo Köpcentrum och titta på Anna Bergendahl som ska uppträda där, klockan två tror jag att det är. Men idag (tack vare Google!) så hittade jag att Adam Lambert är i Finland och imorgon så kommer han att chatta på www.aftonbladet.se Lessen Anna, men jag väljer faktiskt det före dig! Så 13.45 på aftonbladet.se, då kan ni chatta med denne coole man
Puss o Kram
Lina Lilja
Inte Min Dag...
Nä nu ska jag försöka få pappa att gå härifrån så jag får sova. Hörs någon annan dag, och elda lugnt imorgon!
Puss o Kram
Lina Lilja
Förbjudna Rubriker
Det finns nyheter och rubriker som jag väljer att kalla för "Förbjudna Rubriker". Inte för att de handlar om något förbjudet, utan helt enkelt för att det handlar om ämnen som väldigt, väldigt många gillar att läsa om - inklusive mig såklart! - ämnen som journalisterna garanterat älskar att skriva om - eftersom alla älskar att läsa om det! - men ämnen som också berör en människas privatliv och som nog oftast inte är rolig från deras sida att ha all over the press. Men, vi älskar att läsa om dem, och idag tänkte även jag kommentera några av dessa nyheter.
För det första, nästan en hel vecka efter är jag, men trots det så har blåsvädret inte lugnat ner sig för fem öre. Prinsessan Madeleine är inte längre förlovad. I know, big news! Men snälla, hon flydde till New York men lyckades inte komma undan paparazzin och pressen. Tidningarna är som galna, och luskar ut varenda liten detalj som går att luska ut, och lite till. I söndags när jag tog tåget hem från Uppsala så köpte jag en Aftonbladet för att roa mig på vägen. Fram till sida 18 så var det uppslag på uppslag allt om prinsessans f.d. förlovning, kille, killes one night stand och hennes nuvarande resa till NY.
Det känns lite som I get it! You can stop now! Visst är jag väldigt royal och så, väldigt mycket för kungahuset. Jag gillar att det är en stor grej med kungabröllop och kungahuset. Jag tycker det är coolt! Och åker man till exempelvis USA och säger att man bor i ett land som har en kung och en drottning så går de i taket för att de tycker det är så häftigt! Och det är det! Men man borde väna om också deras privatliv. Så snälla, lämna prinsessan ifred i NY och låt henne få vila upp sig så kanske hon är fit for fight igen lagom till hennes systers bröllop.
Vill ni läsa mer, gå in på Aftonbladet.se och rota bland alla miljoners artiklar de skrivit, t.ex. denna;
http://www.aftonbladet.se/brollopet/article7020041.ab
Fråga inte varför jag publicerade den dåligaste bilden jag kunde hitta, men visst är hon vacker vår prinsessa!
Vi är inte klara med "Förbjudna Rubriker", eller skvaller som alla andra kallar det..., det finns en ny, fräsch rubrik som (thank god!) inte har fått så mycket plats i media. Fick till och med leta lite på aftonbladet.se för att hitta den feta texten.
Eddie kommer ut som gay
Hörde det faktiskt på radion idag för första gången. Han och Rabih var gäster i Rix MorronZoo som jag lyssnade på, och då sa de det. Eller tja, naturligtvis så var det ju QX som fick den "exklusiva" intervjun, who else liksom? Men faktiskt, I wasn't surprised. Såg honom aldrig i Idol då jag var i USA hela årets Idol-period och det enda jag så var the final Final! Den mellan Erik och Calle. Men spela roll. Såg honom i Förkväll för någon vecka sedan då dessa två killar var gäster där. Eller tja, de är ju ett pojkband men minns inte namnet på det... (Har börjat gilla att kika på det programmet på eftermiddagarna, ganska trevligt faktiskt!)
Programledarna ställde i alla fall frågan hur vida deras civilstatus såg ut. Rabih svarade kort och gott att han var singel och Eddie att han var sambo, and that's it! De lämnade ämnet och jag bara kände på mig att han var bög. I just knew. Egentligen skiter jag i en människas läggning, men jag är jädrigt nyfiken och en människa med stort kontrollbehov, så jag sökte lite på nätet. Men nope, ingenting om någon potentiell pojkvän eller flickvän - nothing about him.
Idag har han dock kommit ut som känd person. Alla hans nära vänner och familj har vetat i många år och han har pojkvän sedan flera år tillbaka. Han säger precis som min kära Adam Lambert att han först ville bli artist, because that is who he is, och sedan dela med sig av en del av sitt privatliv. It's not who he is, it's who he loves. Just get it!
Läs artiklarna om Eddie här;
http://www.qx.se/13954/eddie-jag-har-alltid-levt-oppet
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article7036992.ab
Sorry för min lilla utdragning där, två stycken upp. Det jag ville komma fram till var att nej, man kan inte se på en människa vad de har för läggning, dock talas det om en "Gaydar". Jag måste nog ha en sådan tror jag, visst slår den fel ibland, men jag har rätt alldeles för ofta för att inte äga en sådan. 
Men visst är han jädrigt het! Och ja, sjunga kan han också =)
Känner att det här inlägget blev mycket flamsigare än vad jag hade tänkt från början, men nu ska jag i alla fall krypa i säng om ni ville veta. Hörs någon annan dag!
Puss o Kram
Lina Lilja
Feminism
Feminism
Det är så på tapeten just nu, och har varit länge. Bortsett från arbetslösheten så är nästan feminism "the Big Thing", både politiskt men även annars, typ i lokaltidningar eller bara när man börjar samtala med någon. Så jag tänkte att det börjar bli dags för även mig att ta ställning i denna fråga, något jag inte riktigt gjort tidigare.
Grejen är att jag inte ser skillnaden mellan män och kvinnor så jag har svårt att se det här med feminism. Förutom det faktum att män är fullproppade med testosteron och kvinnor av östrogen så ser jag ingen skillnad! That's the thing liksom, jag har svårt att ta ställning i ett ämne som jag inte ens anser är ett ämne! Jag anser inte att man borde satsa på att ta in fler kvinnor i högre positioner, för då missar man ju att se på kompetensen åt andra hållet! Dessutom var det lite roligt när vi hade kandidatutfrågning och de flesta svarade att de var feminister och så, tyckte man skulle ta in mer kvinnor i högre positioner. Vänta.. Tänker efter... Om jag inte är helt ute och cyklar så..., vad är det för kön på våra ordföranden och vice ordf. i CUF? Ska man sitta och prata om en politik som vi själva inte driver?
Nu säger jag inte att våran ordförande och våra vice ordförande på något sätt är olämpade, absolutly not!, men det är just det jag menar! Vi hade ingen kvinna som var mer lämpad, ska man då peta ner någon av de "bättre" för en mindre kompetent människa, bara för att den "bättre" råkar vara man?
Det är möjligt att jag snurrar till det lite här nu, men jag hoppas ni ser min poäng. Man kan inte driva en politik som inte finns. Samma sak ang. HBT-frågorna. Absolut måste de finnas med i sakpolitiska programmet i dagens samhälle, men det är ingenting som borde få finnas där! På samma sätt som jag inte ser någon skillnad mellan män och kvinnor så ser jag ingen skillnad på de som byter kön, har ett kön utöver dessa två, blir kär i någon av samma kön etc. etc. Lika lite tycker jag att det är konstigt att det kliver in en svart man/kvinna i butiken, att en muslim sätter sig bredvid mig på bussen, eller att det flyttar in människor från andra länder till Sverige. Kära vänner, ingen av oss är mer än människa!
Jag vet inte om ni alls fattade vad jag ville få fram, jag tycker att det är viktigt att allt detta finns med i våran politik, eftersom att det är så stora frågor, men jag tycker inte att det är frågor som skulle behöva ligga där. Min dröm är ett samhälle där alla ser på varandra för vad de faktiskt är;
Människor.
Tyvärr är ett sådant samhälle långt borta och tills dess så kan väl Gudrun och hennes kvinnor få driva sin politik, men nej, jag är inget fan av den. Och nej, jag kallar mig inte feminist.
Nu ska jag krypa i säng innan jag gäspar käkarna ur led...
Puss o Kram
Lina Lilja
Duschen
Jag läste någonstans, någon gång, att man är som mest kreativ och kommer på flest bra saker under tiden man duschar samt när man ligger i sängen precis innan man somnar. Jag vet inte hur det stämmer på er, men på mig så är det verkligen de stunderna jag kläcker flest idéer! Jag är verkligen en tänkare, och mycket fantasi har jag, men speciellt kreativ är jag inte. Hur i hela friden det här går ihop kan jag inte svara på, men så är det i alla fall.
Dock under dessa stunder så kan till och med jag emellanåt komma på något smart! Idag när jag stod i duschen så tänkte jag infrastruktur, sexköpslag, hårdare fängelsestraff etc. för att försöka komma på något vettigt som jag tycker. Då började jag tänka ett steg längre och koppla ihop saker och ting, ni vet så som man ska koppla ihop geometri och procent för att få MVG i matte ungefär.
Dagens ungdomar är ju mer sociala via internet än de egentligen är i verkligheten. Nu använder jag "de" form, men jag är ju såklart också en av dem. Kan de ha att göra med den dåliga infrastrukturen tror ni? Kan det vara faktorer som hör ihop? Om man skulle göra det enklare och billigare att resa mellan olika städer och platser i landet, tror ni då att användandet av hemsidor som t.ex. FaceBook skulle minska och folk istället skulle träffas irl och bli mer sociala utanför internet? Vad tror ni, har jag hittat en koppling är jag fel ute? 
Jag har mycket mer att skriva om också, men nu är det middagsdags!
Puss o Kram
Lina Lilja
Hemma från UGL
Lessen att det inte har blivit något bloggande under min helg i Uppsala, men det har varit två saker som har försvårat det lite. Dels så har det varit brist på internetuppkoppling, men framför allt också brist på tid. Det har varit fullt upp, och jag har haft så GRYMT roligt!! Jag har verkligen lärt mig massor, men det har också varit mycket inspirerande. Det var även väldigt roligt att träffa alla igen, eller alla, men endel i alla fall, som var med på Valkursen i Upplands Väsby.
Jag har fått mycket inspiration till blogginlägg också, men just nu är jag bara så trött och så fullproppad av tankar att jag inte kan urskilja dem åt och få till något bra inlägg. Istället så ska jag fortsätta att zappa på tv:n och försöka sortera tankar och intryck och återkomma med något bra inlägg.
Puss o Kram
Lina Lilja
Min Nya Idol!
I alla fall, there is this guy.... Jag skulle helst vilja ta det här på engelska, efter all engelska jag lyssnat på nu så känns det som att grammatiken skulle bli bäst då, men jag ska försöka hålla mig till svenska så långt det är möjligt. Adam Lambert, ever heard of him? Om inte, leta upp honom på YouTube, Google, Spotify eller på Radio eller TV! HELT KLART värt det!!
Nä, men seriöst så tror jag ingen har missat killen. Inte efter hans framträdande i AMA i höstas. Jag noterade honom också då och blev lite upprörd över att det var en sådan stor grej att kyssa en annan kille på scenen, och att vara sexig kille, medans tjejerna får göra det fullt ut! Skrev något inlägg om det där på min gamla blogg. (Har fortfarande ingen teori på det där....) Men sedan försvann han lite från mitt huvud.
I våras någon gång dök det upp en låt på radion, Whataya Want From Me, som jag diggade helt! Totalt såld på den låten, men utan att veta vem som sjöng den. På påsklovet en morgon hos mormor så knäppte jag på tv:n och hamnade framför Oprah där han var gäst. Först blev jag helt såld i människan på tv-skärmen, sedan insåg jag att det var samma person som både sjöng den där underbara låten och dessutom gjorde framträdandet på AMA som jag avguudar honom för! Helt enkelt, i den sekunden fick han ett nytt stort fan.
Sedan dess så rullar hans album om och om igen på Spotify, än så länge är Whataya Want From Me den enda låten på mobilen av honom, och den går på repeat om och om igen, jag sitter i timmar och tittar på klipp och intervjuer med honom from all over! Från vad jag har sett så verkar han vara en helt underbar människa och en härlig förebild!
Inte bara är han snäll, vänlig, liberal, öppen och godhjärtad, utan han vågar också chockera, uppröra, vara annorlunda och helt enkelt vara sig själv, just the way he is! Och that's why I love him! Vi behöver fler sådana kändisar för att kunna hjälpa vanliga ungdomar som inte vågar vara vem de är. Han är en entertainer, en artist, en sångare och låtskrivare, men han är också en fantastisk förebild! Det pratas endel om det i flera intervjuer med honom och i en jag tittade på nyss så sa han i stil med;
Visst, jag är väl en förebild då. Men jag vill inte att människor ska titta på mig och vilja vara som mig, jag vill att människor ska kunna se på sig själva och våga vara den de är.
Naturligtvis inte ordagrant, och dessutom lät det mycket bättre på engelska, men ändå, ni fattar vad han menar ;)
Han har många bra låtar på sitt album med namnet For Your Entertainment, både upptempo/rock och mer lugna ballader och liknande. Min favorit är dock Broken Open som har en helt underbar text, jättefin!, och som handlar om hans personliga erfarenheter. Lite att det är okey att inte vara perfekt, inte veta vem du är, du kan ligga är och vara broken open, vi löser det! Han har själv varit med och skrivit låten och jag bara LOVE IT!!!!
Nu ska jag avsluta mitt fjortisinlägg, måste verkligen dra mig härifrån och gå och packa, ska resa bort hela helgen och tåget går om mindre än tio timmar!! Känns som det är dags att packa och krypa i säng kanske...
Nä men Adam Lambert är verkligen en fantastiskt begåvad, öppen, snygg och fantasktiskt härlig människa, med underbara låtar! Väl värt ett försök, I think you would like him =)
På denna länk hittar ni låten Broken Open, Do you like it as much as I do?
http://www.youtube.com/watch?v=CZSYISenjuM
Puss o Kram
Lina Lilja
Att vara sig själv
På deras andra möte kom denna man/kvinna som man. Efter några möten insåg denna kvinna att hon var kär, och ringde och grät till en kompis och sa "Jag är kär i en jävla transvestit!". De inledde i alla fall ett förhållande och de båda insåg att denna man/kvinna (som idag heter Rebecca) inte var transvestit, utan helt enkelt transsexuell. De beslutade sig för att åka till Thailand och göra operationen från man till kvinna, något de gjorde i januari 2007.
Idag har de inte längre ett kärleksförhållande, men de är nära vänner och arbetar med projekt inom HBT-världen. Rebecca var innan gift med en kvinna som hon har barn tillsammans med, och denna kvinna visste inget om hans tjejsida. Tills en dag då hon hittade bilder på denna kvinna och anklagade honom för att vara otrogen, vilket han inte var, utan det var ju han själv på bilderna!
Den andra kvinnan, som jag inte minns namnet på, lever för tillfället som singel (sägas ska kanske också att hon var i 40-års ålder och levt hela sitt liv som hetrosexuell) sa att hela hennes världsbild har förändrats. Hon tror att nästa person hon inleder ett förhållande med är en kvinna, men hon kan inte säga säkert, utan det blir som det blir helt enkelt.
Det här tycker jag är jävla strongt alltså. Även om Pride växer och får mer stöd för varje år, även om HBT-människor blir mer accepterade i samhället, så är det fortfarande ett stort problem med fördomar etc., och det problemet är dessutom allra störst hos transexuella. Jag kan säga att jag trivs i min kvinnokropp, även om man visst funderat på om man egentligen är en kvinna egentligen under någon av alla dessa identitetskriser man går igenom under tonåren, men även om jag hade känt mig som en kille så hade jag nog aldrig varit stark nog att stå upp och säga det. Jag är ändå en människa som är öppen för allt och som vågar stå emot vad andra tycker och säger, men där skulle jag dock bryta ihop, det skulle inte gå. Så jag är jädrigt imponerad av människor som står upp för vem de är!
Det finns en tjej/kille i min vänskapskrets som jag skulle (om man måste stämpla människor, vilket jag tycker är jättehemskt!) stämpla som transsexuell. Denna människa är 7 år gammal, född till kvinna, men alla tror att hon är en kille. Är man sju år gammal så är både man själv och klasskamrater för små över att reflektera över det hela, men jag mötte henne när jag stod och väntade på bussen för några dagar sedan vid skolan hon går på. Jag tycker det är rörande att hennes klasskamrater behandlar henne som vilken annan som helst, förutom det faktum att det kallar henne "hon" och vid ett tjejnamn. Synd att h*n antagligen inte kommer få det lika lätt om några år, men det kanske man inte behöver avslöja för henne....
Nä vänner, nu ska jag krypa i säng. Förutom att det har snöat hela dagen idag så mår jag mycket bättre, kanske för att jag är hög på värktabletter och grejer. Lessen för här om dagen, dålig dag helt enkelt ;)
Puss o Kram
Lina Lilja
My Best Friends
Efter att ha skrivit detta inlägg och läst igenom det flera gånger så inser jag hur deprimerat och självmordsbenäget det låter. Ta det lugnt, jag är inte självmordsbenägen, en aning deppig kanske, men inte deprimerad. Det är helt enkelt så att jag går runt varje dag, och har gjort i veckor nu, med ett leende för att dölja den fysiska smärta som exploderar inuti mig, vad den än beror på. Så ta det lugnt, jag är bara tillfälligt less, inte dödligt less.
Well, tänkte börja med att be om ursäkt för att jag inte skrivit på ett tag, men jag vet inte om det är nödvändigt egentligen. Inget att be om ursäkt för för det första, och för det andra så har jag jädrigt bra ursäkter.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag tänkte skriva något av en blandning mellan en ursäkt och en förklaring, risk för att det blir väldigt långt och krångligt. Vem jag ska förklara för är mest mig själv tror jag, behöver mest bara sätta ord på och få ur mig vad som finns inuti huvudet…
Egentligen är det jädrigt svårt att skriva ett inlägg om ett ämne som man inte vet vad det är. Men ni kanske har märkt att jag har varit mycket sjuk på senaste tiden. Jag har trott att det beror på stress, men trots att jag har dragit ner på tempot rejält så blir det inte bättre, snarare tvärtom. Visst har det funnits i bakhuvudet att det faktiskt kan vara något fysiskt fel på mig, men jag har bara slagit bort tanken.
Igår lät jag tanken komma, och gro. Många av symptomen jag har är väldigt skrämmande. Jag känner min kropp, och det är snarare ovanligare att jag inte är stressad än motsatsen, men aldrig har jag haft de symptomen jag har nu. Tanken på att det skulle vara något allvarligare skrämde mig, och jag insåg också att jag inte kan fortsätta gå på energi jag inte har. Idag ringde vi doktorn men fick inte tid förrän nästa onsdag, vilket känns jävligt surt. Även om de antagligen bara kommer att skicka hem mig och säga att allt beror på stress, och att jag kommer att få fortsätta stiga upp varje morgon, klistra på ett leende på läpparna och försöka överleva dagen, för att sedan komma hem och inse att det inte var värt det – alls, så har jag i alla fall konstaterat att det inte är något fel på mig.
Å ena sidan så vill jag mest bara ligga hemma och ruttna istället för att gå runt och försöka se glad ut med en huvudvärk som heter duga, och en känsla av att man kommer att svimma vilken sekund som helst, men vissa saker gör att man kliver upp ändå. Ett ord. Hästarna.
Jag minns tiden då jag red en gång i veckan and that was it. Det var några år sedan nu… Tisdagar var min dag, klockan 15.30. Även om jag vaknade och mådde skit på tisdagen, så klev jag upp, klistrade på ett leende, genomled dagen i skolan, bara för en timme på hästryggen. Efter det kunde jag däcka och ligga sjuk ett par dagar, men hur dåligt jag än mådde så var jag alltid frisk på tisdagar.
Samma sak var det när jag fick en medryttarponny. De dagar jag hade henne så var jag frisk, så var det bara. När jag fick egen häst så blev det svårare, hästägare är man på heltid, tyvärr kan man inte vara frisk på heltid. Jag blev hemma från hästen några gånger, vid magsjuka och hjärnskakningen till exempel, men alldeles för många gånger så klev jag upp ur sängen, klistrade på det där jävla leendet, och gick till skolan, endast för några timmar tillsammans med min bästa vän. Ibland spydde jag till och med på väg till skolan, men inte ens det stoppade mig....
Jag har blivit bra på det där med att pallra sig upp, klistra på leendet, och överleva. Alldeles för bra. Nu har jag blivit tillräckligt gammal för att inse att man inte kan hålla på så, men det hindrar mig inte från att fortsätta. På onsdagar har jag häst, och imorgon kommer jag med största sannolikhet, trots att jag verkligen inte borde, kliva upp ur sängen, klistra på ett leende, genomlida skoldagen, genomlida arbetet, för en timme på hästryggen. Trots att jag egentligen borde ligga nerbäddad hemma och ta det lugnt, försöka komma på vad som är fel.
Men det är trots allt sanningen. Det är det enda som får mig att kliva upp på morgonen för att sedan gå och lägga mig på kvällen. Det är det som får mig att trotsa huvudvärken, yrseln, minnesluckorna, magkatarren, och allt det andra. Det är hästarna.
Hästarna har genom alla år varit mina bästa vänner. Anledningen till varför jag står och går och ler. Det finns ingenting annat jag lever för. Ingenting.
Happy var min bästa vän fram tills maj 2009 då jag blev tvungen att sälja henne. Jag vet att hon har det superbra i sitt nya hem, men det gör inte saknaden mindre outhärdlig. Hur kan man sälja sin bästa vän? En fråga jag fortfarande ställer mig dagligen.
Nej, jag är inte så deprimerad som jag antagligen låter i det här inlägget. Jag ville bara förklara för er varför jag kliver upp om mornarna och sätter på det där leendet och överlever dagen. Det är för att om jag inte får den där timmen med hästen så kommer jag bara ligga och stirra upp i taket tills jag dör. Så mycket betyder det för mig.
Puss o Kram
Lina Lilja
