På Väg Hem!
Har haft en helt UNDERBAR dag i mitt kära Stockholm, som jag inte sett på alldeles för länge! Känns riktigt sorgligt att lämna staden en sådan fin kväll som det är, men 'Stockholm I Natt' i lurarna, men vi ses ju snart igen, så det får jag överleva. Min relation till Stockholm är lite som ett långdistansförhållande, men troligtvis så kommer jag så småningom bosätta mig här. Fina stad<3
I alla fall, låt mig berätta om min dag! Anlände till Stockholm vid strax före elva. Köpte mig en kaffe och satt och spanade på människor på Centralen en stund, innan jag tog mig med tunnelbanan till Danderyd. Promenerade därifrån till skolan där min kära kompis skulle sparkas ut, där jag mötte upp med hennes familj. Efter utspark och lite mingel där åkte vi hem till henne, skålade lite och satte oss sedan för att vila lite medan vi väntade på gästerna. Vid 16 började kalaset, och i fyra timmar skakades det händer, snackades politik (C, Fp, Mp och Piratpartiet var alla representerade), kramades och gjordes nya bekantskaper och vänskaper. Otroligt häftigt hur nära någon man kan komma på bara fyra timmar!!
Vid 20 kom papsen förbi och körde mig till stationen. Gick raka vägen till Pocket Shop, som jag tidigare under dagen varit inne i men (halvt grinandes) lyckades komma ur tomhänt. Denna gång gick det dock inte lika bra, utan tre böcker rikare blev jag! Hade dock kunnat vara fler... Till mitt försvar var det faktiskt extrapris! Om jag någon gång hamnar i lyxfällan är det för att jag köpt för många böcker....
Nu sitter jag, helt dödstrött efter en bra och händelserik dag, på tåget på väg hem. Ska bli skönt att få krypa i säng! Imorgon blir det eventuellt cirkus, födelsedagsfest och träning - beroende på hur min förkylning mår.
Hoppas ni hade en bra dag!
Puss o Kram
Lina Lilja
Mot Stockholm!
Sitter nu på ett tåg mot Stockholm för att gå på årets första student! Utspark 13.00 och mottagning 16.00, ska bli jättekul! Tyvärr har min kropp givit upp totalt, så jag sitter här och knaprar tabletter för fulla muggar, men det är bara att kämpa på! Tydligen så skiner solen i Stockholm också, något som den inte gör här i Gävle, så det är ju något att se fram emot!
Hoppas ni får en bra dag!
Puss o Kram
Lina Lilja
Ps. Kommer till Centralen redan 10.40, så om någon stockholmare inte har något annat för sig får ni gärna möta upp för en kaffe eller något! Hör av er :)
Why Does This Feel Like The End?
Why does this feel like the end when it's just the beginning of something new?
Hoppas ni har en bra dag vänner, ta hand om er<3
Puss o Kram
Lina Lilja
Hos Polisen!
Är hos polisen för att fixa nytt pass. Lite surt att mitt gäller i två år till men måste ändå fixa nytt nu! Jaja.... Kom hit 9 min efter öppning, redan fullt av folk och kö då. Tur att det inte händer så mycket i skolan idag!
Hoppas ni får en bra start på veckan :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Sova!
"det luktar sorg." - av Julia Mjörnstedt
det luktar sorg på spårvagnen.
det fullkomligt stinker.
klockan närmar sig kvällen o vi är sju människor på spårvagnen. sju människor med våra hjärtan på utsidan.
där sitter den äldre damen i sina grova, trasiga strumpbyxor, fotriktiga skor o pälsjacka som ytterst lite av pälsen finns kvar på. hon tittar oroligt omkring sig hela tiden som om hon är förföljd. förfölj av elaka ungdomar som ser tanter som lätta byten. håller handväska hårt under armen o händerna ihop som i en bön. snälla, låt mig komma hem säkert.
mitt emot henne sitter invandrarkillen som snart fyller 17. den mesta av musiken från hans hörlurar rinner ut o hela spårvagnen skakar av jay-z’s ”i got 99 problems but the bitch aint one..”
han är arg. arg på fuckinjävlakuksverige som har fel lagar o regler. som inte låter hans morbror stanna i sverige, som inte ger hans pappa ett jobb o som dessutom klagar på att han inte går i skolan. nä, sverige o alla som bor där suger o hans hat kommer ur hans ögon likt svarta solstrålar.
där finns den 13-åriga flickan i kort, kort klänning, eller är det ett långt linne? håret är sönderblekt, ansiktet översminkat o hon sitter konstant o drar i tröjärmen för att dölja skärsåren på armarna. om ingen ser dom är det ingen som ser henne. om ingen ser henne är det ingen som frågar.
om ingen frågar behöver hon aldrig förklara att hennes pappa drog när hon var liten o hennes mamma dricker en flaska vodka om kvällen. ibland får hon smaka. det är då hon skär sig. räknar bloddroppar som rinner ner på sovrumsgolvet.
dripp. dropp.
o mannen bredvid henne ser inte. han är för upptagen med sitt. det är han alltid.
han har prydlig, dyr kostym, en lila slips med pradas logga tryckt över hela o håret välkammat i en backslick. han ser bra ut. det tycker han iaf själv. men kanske, tänker han, kanske om jag lagt lite mindre tid på mitt yttre o mitt behov av att få bekräftelse o lite mer på min familj hade min fru kanske inte tagit barnen o stuckit. kanske, om jag inte hade legat med den 19-åriga praktikanten hade jag sluppit sova i min trevåningvilla själv. kanske.
kvinnan i min egen ålder gråter stilla, tunga tårar. om det inte var för tårarna hade man aldrig kunnat gissa att hon grät. hennes rygg är rak o självsäker, hakan pekar framåt o inga ljud kommer ifrån henne. inte ens en liten snyftning. hon är besviken på sig själv. hon lovade att bara gråta från hans bostad till spårvagnen o sen fick det vara nog. men här sitter hon nu o tårarna går inte att stoppa. hon ser sin spegelbild i fönstret o förstår inte vad det var han inte älskade? hon är precis allting man ska vara. hon väger inte ett milligram mer än när de träffades. hon ÄR smal. hon har ju för fan spenderat varje dag sen de träffades med att räkna kalorier o legat med huvudet i toaletten de dagar hon fått i sig för många. hon är ju smal. hur kan han inte älska henne?
där sitter alkisen med ett mjölkpaket fullt med sprit. han pratar med alla, om alla, till alla, men ingen lyssnar. han sjunger sånger, berättar historier, drar skämt, men ingen lyssnar. han berättar om socialens ovilja att hjälpa honom träffa sin dotter innan han bevisat en förändring. förändring, huh, dom ska få se på förändring. han var ju nykter i hela tre timmar förra fredagen, eller var det två?
o där sitter jag.
med mitt lilla hjärta i handen o tittar på människorna omkring mig.
vill bryta det i sex lika stora delar o ge dom varsin bit. trösta, lyssna o hjälpa.
ställa mig upp o skrika att jag vet! jag vet hur det känns att ha hjärtat på utsidan o tomrum på insidan. jag vet hur det är att känns sig ensam, rädd, osäker, besviken o full av skuld.
men så tittar jag ner på mitt lilla hjärta.
som varken är svart av sorg, tungt av skuld eller darrar av rädsla.
utan bara ett litet hjärta som behöver lite hjälp att våga slå igen.
Regn o Storm
Puss o Kram
GRATTIS ANTON!!!!
Till Alla Homofober!
Puss o Kram
Lina Lilja
Dags för FINAL!
Lugn Dag!
Bio
Dags för bio med syrran! Ska bli skönt att bara få göra något annat, slappa och ha kul :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Låter Någon Annan Tala
Tack Julia Mjörnstedt för att du, genom din Spotifylista, introducerade mig till den här låten!
Så nu när jag har fått känna lite, går vi vidare med livet. Mot nya äventyr. Några djupa andetag, lite gladare musik och ett leende. Mot framtiden! :)
Puss o Kram
Lina Lilja
Att Säga Hejdå
Jag hittade hans text Som en skolavslutning, fast värre. Texten handlar egentligen om Desperate Houswifes, och det låter nog konstigt att jag fastnade just för den texten med tanke på att jag aldrig sett ett enda avsnitt av det programmet, men det gjorde jag. För trots allt är det lite ångest med att lämna allt här hemma. Skolan, vännerna... Och då känns det bra när någon annan kan sätta ord på det. Jag citerar;
"Varje år vid den här tiden sker samma sak. Tusentals elever städar ur sitt skåp, återlämnar sina böcker och avvecklar sitt arbete i skolan. Det är dags att lämna en epok. Det är tid för ett nytt kapitel. Tusentals avslut görs. Man tackar för tiden som har varit, kramas och tar ett avsked. Man stämplar ut och går vidare. Vidare mot friheten. Mot nya outforskade platser.
Kommer du ihåg känslan som infann sig i kroppen minuterna, timmarna och dagarna efter skolavslutningen? Kan du blickas tillbaka och minnas hur det var att sitta ensam kvar i gräset, på samma plats som ni veckor tidigare suttit tillsammans – du och dina vänner. Men nu är du där, ensam. Nästan lite tom.
Jag har aldrig haft lätt för det här med avsked. Att skiljas åt är bland det värsta jag vet. Som en rispa i mitt hjärta. Som ett sår som blöder. Det gör ont.
[...]
Känslan som infinner sig nu är som hämtad från en skolavslutning. Det känns som om jag slutar mellanstadiet, klassen splittras och jag står ensam kvar på skolgården när alla gått hem. Det kommer ta tid att inse att det aldrig kommer bli som förrut."
Puss o Kram
Lina Lilja
Take You Away
Juliaresan
Han har gjort det igen!
Nätmobbing
Om någon skulle undra...
Om någon undrar varför jag älskar Julia Mjörnstedt så är det här varför;
http://juliamjornstedt.se/2012/05/28/det-ar-okej-att-kanna/
Läs, och jag lovar att ni kommer förstå.
Puss o Kram
Lina Lilja
Ville bara dela med mig
Och för er som tvekar;
Varje ord är 100% sant. Varenda ett.
Puss o Kram
Lina Lilja
