Hen i Kvällsöppet
Har nu sett Kvällsöppet från igår och tänkte att jag skulle kommentera det lite snabbt, men sen tycker jag att vi kan lämna ämnet, eller hur? Har ni inte sett programmet kan det vara bra att se det först, så förstår ni lite mer vad jag pratar om i det här inlägget.
Sanningen är att jag tycker samtliga av debattörerna säger bra saker, samtidigt som jag inte håller med någon av dem. Det Cissi säger i slutet, om att det finns "två läger", tycker inte jag stämmer, i alla fall så kan inte jag placera mig i något av lägrerna. I min värld finns ordet hen till för de människor som känner sig som en hen. I min värld är det inte nödvändigtvis ett könsneutralt ord, utan snarare ytterliggare ett kön. Jag vill absolut inte ta bort könen, och de som vill kalla sig han och hon ska få göra det hur mycket som helst, men de som vill kalla sig hen ska få göra det också. Jag är väldigt mycket emot MP's förslag om att alla förskolor ska ha minst en genuspedagog, då man tvingar in alla till samma uppfostran. Däremot så anser jag att möjligheten till en genuspedagogisk förskola ska finnas, och man ska ha rätt att välja det lika mycket som man ska ha rätt att välja en "vanlig" förskola.
I min värld är inte grejen att det ska bli ett mer jämställt samhälle, eller att könet ska spela mindre roll. I min värld handlar det om att barnen själv ska få välja vilket könsuttryck och vilken könsidentitet de vill ha, de ska helt enkelt själv få välja sitt sociala kön. Visst, biologiskt är vi olika som män och kvinnnor, våra hjärnor ser annorlunda ut, det är faktum och det är ingenting jag säger emot.
Inslaget som visas om föräldern som väljer att inte kalla sina barn vid kön tycker jag är väldigt bra, och jag gillar hans tänk. Att kalla det för barnmisshandel är verkligen att gå över gränsen anser jag. Barnen vet antagligen vilket biologiskt kön det har, det är inget konstigt, det är återigen det sociala könet vi talar om, och detta är viktigt att skilja på.
Sist men inte minst vill jag pointera det som Federley sa. INGEN ska lägga sig i någon annans barnuppfostran, framför allt inte staten! Vad du vill göra med dina barn är upp till dig.
Puss o Kram
Lina Lilja
Han, Hon eller Hen?
Jag var på väg att gå och lägga mig, men efter att återigen ha hamnat i en diskussion på twitter angående ordet 'hen' så kände jag att det här inlägget inte kunde vänta, så here it goes. Jag har en känsla av att jag har bloggat om ämnet förut, men efter att som hastigast ha letat igenom bloggen så kunde jag inte hitta något, kanske var det på gamla bloggen, kanske är det bara en déjà vu.
Så, till ämnet. Det blev otroligt hett i förra veckan, och många mediaprofiler (och media såklart) plockade upp debatten, starten tror jag grundade sig i en artikel om en förskola som tillämpade genuspedagogik. Redan då tänkte jag blogga om ämnet, men tiden fanns inte och i helgen trodde jag att ämnet dött ut, och tänkte att det var over, done liksom, men nope! TV4-nyheterna sänder idag ett inslag om en förälder vars två barn har könsneutrala namn och sällan tilltalas vid kön, och ikväll kommer ämnet att tas upp i Kvällsöppet (som spelas in och jag kommer titta på imorgon). Dessutom fastnade jag ikväll återigen på twitter i en diskussion på ämnet, bland annat med en känd mediaprofil.
Det som de absolut flesta motståndare i frågan, som jag har pratat med, har gemensamt är att de är män i medelåldern. Flera av dem pappor. Slutsats nummer ett är alltså att dagens ungdomar inte verkar ha något problem med att ta in ordet 'hen' i ordförrådet och slutsats nummer två är att det främst är männen som reagerar, varför det är så kan jag inte svara på.
Många reagerar i okunskap - "Vadå, det finns ju bara två kön, det är fakta?!" - och när jag väl har förklarat läget lugnar de ner sig och blir mer förstående; så jag tänkte börja där, med att förklara.
Man brukar tala om tre olika typer av kön; Biologiskt kön, Juridiskt kön och Socialt kön. Det biologiska könet är kroppen man är född i. Antingen har du två X-kromosomer och blir tjej, eller så har du en X och en Y-kromosom och blir kille. (Man kan också födas med samansättningen XXY, men det ämnet kan jag för lite om för att ta upp) Helt enkelt föds du antingen med penis eller bröst, du blir man eller kvinna, så biologiskt ja, det finns bara två kön.
Juridiskt kön är det kön som finns i ditt pass och personnummer. Än så länge finns det endast två kön här också, man eller kvinna, male eller female, men det är inte helt omöjligt att det kan komma att ändras i framtiden också. När man talar om könsbyte och tvånssterilisering av transpersoner så är det det juridiska könet man talar om.
Sociala könet är det vi talar om när vi diskuterar ordet 'hen'. Det sociala könet är helt enkelt det kön man definierar sig som, och egentligen så finns det otaliga sociala kön, men de man brukar diskutera mest är man och kvinna, samt hen. En person som kallar sig hen är oftast en person som definierar sig både som man och kvinna, eller ingenting av det. Idag har könsidentiteten hen ingenting att göra med varken det biologiska eller juridiska könet - bara med det sociala. Det handlar helt enkelt om vad man vill kalla sig och bli kallad.
Har ni fler frågor eller funderingar, inte håller med mig, eller vad som helst annat, så är det bara att höra av sig via Facebook, mejl ([email protected]), twitter eller lämna en kommentar nedan. Det går alldeles utmärkt att vara anonym och självklart svarar jag på allt!
Vad är det som är så konstigt med det här då? Ingenting egentligen, så här har det sett ut i många år. Problemet uppstår när man börjar använda sig av genuspedagogik, och ordet hen, i förskolan och vid barnuppfostran. Folk har en tendens att tycka väldigt mycket om vad som är rätt och fel när det kommer till att uppfostra barn. Det kan jag också förstå, även jag tycker väldigt mycket i frågan. Jag tycker det är fel att sätta vapen i barns händer och jag tycker det är fel med barnarbete, men utöver detta är jag oerhört liberal i min syn på barnuppfostran. Varför? För att jag helt enkelt inte vet vad som är rätt och fel, och sanningen är att ingen vet, men än möjligtvis barnet själv.
Jag har en känsla av att de som tycker allra mest om barnuppfostran är de som är föräldrar själv. Det här kan jag verkligen inte förstå! Du behöver inte sätta ditt barn på den förskolan om du inte vill. Du behöver inte använda dig av genuspedagogik i din uppfostran av ditt barn om du inte vill. Men det är också så att vad den förskolan gör med de barnen kommer inte att påverka dig och dina barn. Enkelt va?
Varför är det så svårt att låta föräldrarna/vårdnadshavarna uppfostra sina barn så som de vill uppfostra dem? Så länge de inte går till direkt skada (så som vid misshandel eller liknande) finns det väl egentligen inget som är rätt eller fel?
Låt oss då titta på vad som händer med de här barnen, kontra de barn som inte blir uppväxta med genuspedagogiken. Barnen kommer själv att få bestämma vilken könsbestämning de vill ha, vilken färg på kläder de vill ha, vilket könsuttryck de vill ha, och så vidare, utan att någon vuxen i dess närhet ska komma in och säga att det är 'fel'. Vidare kommer det också att leda till att barnet själv kommer att ta reda på vem det blir kär i, istället för att samhället ska 'bestämma' att personen ska bli kär i det motsatta könet. Helt enkelt kommer barnet att slippa en jädra massa kris under tonåren.
Barnen som inte uppfostras med genuspedagogik kommer istället att 'tvingas' (mer eller mindre) in i en mall där tjejer ska ha rosa, leka med dockor och bli kära i killar, medan killar ska ha blått, leka med bilar och bli kära i tjejer. Jag säger inte att det är fel med tjejer som vill leva i en stereotypiskt tjejig roll, ej heller hos killarna, jag säger bara att det inte passar alla, och för dem de inte passar kommer det bli tufft. Istället för att vid tidig ålder ha fått utveckla en egen identitet kommer personen någon gång under puberteten upptäcka att den inte passar i mallen. Personen får då en tuff väg då den inte bara ska hitta sig själv, utan också försöka bli accepterad av vänner, familj och samhället. Konstigt att självmordsstatistiken bland dessa är så hög?
Ni medelålders män har kanske aldrig gått igenom dessa tankar, vad vet jag, men de är i alla fall betydligt vanligare bland unga i dagens samhälle, och säkert kommer de att nå era barn någon gång i framtiden också. Jag vet inte vad som är rätt och fel gällande barnuppfostran, men jag vet att det någon annan gör med sitt barn påverkar inte dig och ditt liv, så varför bry sig? Kanske uppfostrar personen ungen fel, kanske är det du som gör fel. Personligen tror jag bara att det finns ett enda fel som en förälder kan göra, och det är bristen på kärlek. Så länge du älskar ditt barn, oavsett vad, och är noga med att ditt barn vet om det, så kommer allt att bli bra.
Har ni fler frågor eller funderingar, inte håller med mig, eller vad som helst annat, så är det bara att höra av sig via Facebook, mejl ([email protected]), twitter eller lämna en kommentar nedan. Det går alldeles utmärkt att vara anonym och självklart svarar jag på allt!
Puss o Kram
Lina Lilja
Favoriterna!
Puss o Kram
Lina Lilja
Du Vet Inte Om Du Kan Om Du Aldrig Försökt!
Jag har bestämt mig för att 2012 ska bli MITT år, the best year ever! Men saker och ting kommer inte bara till en, man måste satsa lite för att vinna. Så jag har helt enkelt börjad satsa! Jag har skaffat mig ett nytt motto att leva efter, och som jag lever efter det!
Om man aldrig kastar sig utför stupet kommer man aldrig att få veta om man kan flyga
Jag kanske inte har flugit än, men jag har i alla fall lyft lite. Jag har tagit chanser och risker, och om inte annat så har det gjort mig till en modigare och mer självsäker människa. En människa som kommer lite närmare till att bli kvinna för varje dag. Jag känner verkligen att jag växer för varje dag som går, jag lever mitt liv mer och mer som jag vill leva det, och varje dag kastar jag mig lite mer utför stupet, provar mina vingar lite mer. Ännu vet jag inte vad det här året kommer att ge mig, men när jag vet det lovar jag att berätta för er.
Kärlek<3Puss o Kram
Lina Lilja
Härlig Söndag!
Började denna supermysiga söndag med att kika på herrarnas första åk, och målgången i långloppet i Estland. Go Sweden! Sedan har jag städat mitt rum medan jag lyssnat ikapp på en massa intervjuer med Adam Lambert och nu tittar jag på andra åket. När jag är klar här blir det plugg och en joggingtur resten av eftermiddagen. Har en supermysig söndag här! Tänkte jag skulle passa på att lägga upp lite bilder från Madrid, så nu bara kör jag ut dem här! Det här är ett litet urval dock, har knäppt typ 450 bilder på de fyra dagarna, så alla få ni inte se, haha ;)
Mycket mat blev det, haha! GOD mat!
Böcker inköpta på ett fyra våningar högt varuhus med böcker, musik och film!
Solisar köpta på en affär som liknade Glitter väldigt mycket.
Klänning köpt på HM i Madrid.
Avslutar inlägget med lite kläder jag köpte igår!
Pyjamas köpt på Twilfit.
Träningskläder till poledancingen, köpta på Gina Tricot.
Träningströjor kan man aldrig få för många! Hade presentkort på Team Sportia så köpte denna för det. Skitsnygg!
Fördelen med att de bra låtarna åker ut är att man får lyssna på dem om och om igen på en gång!
Puss o Kram
Lina Lilja
Moving Fast
Livet rullar på i en rasande fart, så därför har det inte hunnit bli något bloggande även fast jag har haft så mycket att blogga om! Det har varit skola, möten, läxor och träningar, jag har helt enkelt inte hunnit! Idag tänkte jag åka en sväng in till stan, och ikväll ska jag jobba. Så fort jag kommer hem blir det melodifestivalen, men i efterhand som vanligt dårå! *suck* Tänkte hinna med en löptur någon gång under dan också, plus att jag har massa plugg att göra, bäst att sätta fart! Så jädra skönt med lov om en vecka!
Puss o Kram
Lina Lilja
Hold The Line
En internetvän skickade denna låten till mig igår när jag deppade över att vara singel. Underbara människor<3
Puss o Kram
Lina Lilja
Just Some Awesomeness!
Lite bilder hittade på We Heart It.
Puss o Kram
Lina Lilja
Puss o Kram
Lina Lilja
Mina älskade, fyrbenta vänner<3
Igår var det ridlektion igen, och jag red en av mina favoriter. Tyvärr har hon och jag haft en liten down-period ett tag, men igår kändes det verkligen som att vi var på the same page igen. Jag har personligen, som ryttare, också haft en djuuuup svacka, som jag fortfarande är i, men igår tog jag ett stort steg framåt genom att lita på den underbara hästen, skita i att jag är livrädd och bara hålla i mig hårt. Och det gick! Så sjukt nöjd efteråt! Mina fyrbenta vänner är så helt underbara, och den känslan som man får efter en lyckad ridtur kan ingen tvåbent person ge en. Dessa underbara, underbara djur<3
Idag är det Alla Hjärtans Dag, och för första gången på många år sitter jag faktiskt i skolan, och inte hemma och grinar framför chick-flick filmer och serier. Har lektion i en dryg timma till, sen ska jag käka lunch och göra lite ärenden på stan innan det bär av mot tandläkaren. När jag är klar där ska jag hämta upp en kompis på skolan, så ska vi handla lite choklad, geléhjärtan och mat så blir det hem och mysa lite innan vi ska på hockey ikväll, där jag även ska jobba. 'Tyvärr' har självklart Brynäs Alla Hjärtans Dag tema också, så hela entrén är fylld med hjärtan och mysig musik, men förhoppningsvis slipper jag se allt för mycket av den delen...
Hoppas ni får en bra dag!
Puss o Kram
Lina Lilja
Idag är det Alla Hjärtans Dag, och för första gången på många år sitter jag faktiskt i skolan, och inte hemma och grinar framför chick-flick filmer och serier. Har lektion i en dryg timma till, sen ska jag käka lunch och göra lite ärenden på stan innan det bär av mot tandläkaren. När jag är klar där ska jag hämta upp en kompis på skolan, så ska vi handla lite choklad, geléhjärtan och mat så blir det hem och mysa lite innan vi ska på hockey ikväll, där jag även ska jobba. 'Tyvärr' har självklart Brynäs Alla Hjärtans Dag tema också, så hela entrén är fylld med hjärtan och mysig musik, men förhoppningsvis slipper jag se allt för mycket av den delen...
Hoppas ni får en bra dag!
Puss o Kram
Lina Lilja
The Difference Between Try and Triumph is a Little 'Umph'
Har krupit ner i min nybäddade säng framför Så Ska Det Låta, en trevlig avslutning på en mycket mysig kväll! Tyvärr är väl inte artisterna i kvällens program mina favoriter, men det är kul att titta på i alla fall! De senaste dagarna har sprungit fram i rasande fart. I fredags var jag tillbaka i skolan, och på kvällen var det pole-dancing och taccos innan jag däckade i soffan. Igår hade jag en lugn dag fram till mot kvällningen då jag åkte in till Läkerolen för att jobba i kiosk och garderob till showen "Ljust och Fräscht" som tittade förbi i Gävle igår. Och självklart fick jag se showen också!
Det var mer eller mindre fullsatt i Läkerolen, vilket var grymt kul eftersom att gävlebor generellt är ganska dåliga på att gå på shower och konserter, men de kom och de gick nöjda, det tror jag absolut! Showen var verkligen GRYM, så jädra kul! Dessutom var det kul att de format den efter var de befann sig - de pratade om lokala stadsdelar och liknande liksom. Tyvärr fick jag stå hela showen eftersom att det var fullsatt, och vi hade ju ingen biljett, men det var lika kul ändå, haha ;) Rekommenderar er verkligen att se den om ni får chansen - ni kommer inte att ångra er!
Sen när jag åkte hem var det typ helt dött på vägarna, men en person mötte jag. En joggare. Fullt påpälsad, reflexklädd joggare. VEM FAN ÄR UTE OCH JOGGAR EN SNÖIG LÖRDAGKVÄLL KLOCKAN 22.30!?!?!?!?!
Jaja, hem kom jag, däckade i soffan framför en film som morsan och farsan börjat titta på. Sen blev det sängen, men inte mer än typ 8 timmar innan en sjukt irriterande hackspett väckte mig imorse. Så gick upp och kikade på Mellon från igår som jag missat på grund av jobbet - och JA, självklart kommer en recension på hela kalaset inom kort! Efter att ha kikat på lite skidor på tv tog jag och pappa med oss längdskidorna och drog oss ut i spåret. Han körde 5 km, men jag nöjde mig med 2,5, och det var tur det! Var typ död efteråt. Sen hann vi bara innanför dörren innan vi fick reda på att en kompis en liten bit bort hade våffelstuga på bryggan, så vi körde dit, åkte lite skridskor, åt lite våfflor, bakade lite och hade det SUPERMYSIGT i det härliga vintervädret!
Kom hem och skulle plugga var tanken, men istället blev det dusch, hockey och tv. Var så sjukt trött och är fortfarande! Ska sova snart och ladda inför en fullspäckad vecka med hästar, möten, plugg, skola, jobb, tandläkare och hockey. Och alla hjärtans dag, såklart....
Hoppas ni har haft en underbar helg och får en trevlig vecka!
Puss o Kram
Lina Lilja
We Will Always Love You
RIP Whitney Houston
Puss o Kram
Lina Lilja
Andras Lundstedt is back online!
Upptäckte först här om dan att Andreas Lundstedt, min stora idol, finns på twitter! Hur har jag kunnat missa det?! Nu får jag en smärre hjärtattack för att jag blir så starstruck, varje gång han skriver något = dyker upp i min feed, haha! Sen upptäckte jag ännu mer - han har börjat blogga igen! JAAAA!! Han har till och med bloggat sedan i december, med MASSOR av uppdateringar! Förra bloggen la han ju ner för typ ett år sedan, så jag är jätteglad att han är tillbaka online igen! Läs bloggen här.
Puss o Kram
Lina Lilja
Drown
En av favoritlåtarna just nu! Mel C är helt fantastisk och hennes senaste album - The Sea - rullar på repeat i bilen. Helt fantastisk! Drown är helt klart den bästa låten på skivan. Lyssna in nedan!
Puss o Kram
Lina Lilja
To live a creative life, we must lose the fear of being wrong
Ligger återigen hemma med ett uppror till mage, så jäkla trött på det här nu! Har käkat lite tabletter som är bra mot magen och så, får se om det blir bättre annars kanske det blir doktorn nästa (igen). Är dock lite rädd att åka till doktorn med det här, för jag tänker mig att de vill stoppa in en sån där kamera via ett eller annat hål rakt in i magen, and I won't agree to that! Men det blir väl bra till slut det med... I hope.
Men det är inte min jobbiga mage som det här inlägget ska handla om, istället tänkte jag ösa ut alla mina tankar jag har just nu, empty my brain kind of. Och ja, jag har pratat om det här mååååånga gånger förut, och ja, jag vet att jag har en förmåga att upprepa mig här på bloggen, men nu är det som det är och ni kan ju alltid sluta läsa om ni skulle tröttna.
Mr. Anton Hysén.
Twitter. Vi ska alltså återigen diskutera denna finfina man och denna form av sociala medier. Anledningen till detta är klippet från "Efter Tio" som jag la upp i ett inlägg i förrgår, och reaktionerna på detta klipp på twitter. Anton har nämligen suttit och retweetat twitterinlägg som folk skrivit angående det klippet, för ni som sett det vet att det är ganska intressant. Allra mest intressant blir det nämligen när Robert, skaparen av #homoriot, kliver in i studion och samtalet. För medan Robert tycker att det är fel med homofoba skämt, så tycker Anton att det är rätt okej om det görs på rätt sätt. Medan Robert, och hela #homoriot, pratar om hur kränkt man är som HBTQ-person i dagens Sverige, pratar Anton om hur han låter allt rinna av honom som vatten på en gås och hur han lever sitt liv istället för att bry sig om vad alla andra tycker. Och vad tänker då Lina om det här?
Lina tänker att det kan finnas många, oändligt många, anledningar till att det är så här. En sak är då säker, och det är att alla bögar är inte likadana, och det är ju självklart tänker ni, mina underbara bloggläsare!, men många tror tyvärr det, fortfarande idag. Det är klart att alla personer tar kränkningar och fördomar på olika sätt, oavsett vilken grupp av människor det är vi pratar om, men på något sätt så tror jag att man alltid tar åt sig, om än väldigt lite. Anton verkar som en cool och stark individ, men jag har ändå svårt att tänka mig att han aldrig skulle ta åt sig. Jag har svårt att tänka mig att han kan gå igenom hela sitt liv, genom alla kränkningar, utan att bry sig om vad andra tänker, utan att ta åt sig av homofoba skämt och heteronormer, han som lever i den miljön kanske mest av alla!
Okej, jag känner att jag går som katten runt het gröt här just nu, och att allt jag skrivit bara är svammel, så jag ska vara brutalt ärlig. I'm worried. Jag älskar Anton, och utan att ha träffat honom så kan jag säga att han verkar vara en av de mest underbara människorna på denna planet. Sättet han pratar när man ser honom i intervjuer, hur han svarar sina fans (inklusive mig) på twitter, hans godhjärtade, fina sätt att vara - han verkar helt fantastisk! Men jag tror inte, helt ärligt, att man inte tar åt sig av kränkningar runt omkring sig. Man kan förneka att man tar åt sig, man kan säga att det inte gör ont, men sanningen är att det gör ont, så fruktansvärt ont. Anton verkar vara väldigt säker i sig själv, speciellt med tanke på att han bara är 21 år gammal, men någonstans måste det trots allt kännas.
Statistiken är oroväckande. Den enda öppet homosexuella fotbollsspelare som funnits innan Anton tog livet av sig 1998, 37 år gammal. Visst, det är nästan 15 år sedan nu, och mycket har hänt på 15 år, men inte så mycket. På läktarplatserna står fortfarande människor och skriker homofoba saker, och i omklädningsrummet är attityden densamma som den alltid varit. Att påstå att man inte bryr sig om sådant tror jag helt ärligt inte på, jag tror bara att man samlar ihop smärtan, tills den en dag gör för ont. Man säger att man inte bryr sig, man bygger en barriär runt omkring sig, och tillslut är man så bra på att ljuga att man till och med tror på det själv, men det håller inte i all framtid.
Just det märks extra tydligt nu med #homoriot som Robert startat. Alla känslor, berättelser och tårar som HBTQ-personer har samlat på sig genom åren ramlar ut, som att man öppnat dörren till en överfull garderob. Jag tror absolut att Anton är en stark person som är säker på sig själv, I don't doubt that, men jag tror inte på när han säger att han inte tar åt sig. Jag minns när Anton kom ut, hur han sa att "Pridefestivalen och sånt" inte riktigt var hans grej - nu syns han på alla större gayevent. Den liberala världen har tagit emot Anton med öppna armar, han är mer än välkommen, och han har klivit in i den stora gemenskapen som finns. Sanningen är dock att allt inte bara är glitter och glamour, oavsett vad någon säger.
Anton fick, som väntat, ta emot priset för "Årets Homo" på gaygalan i måndags, ett pris som han är väl värd. Anton har blivit en spokesperson, ansiktet utåt, för HBTQ-världen, inte minst i idrottssammanhang. Jag älskar Anton av hela mitt hjärta, men det gör mig inte mindre orolig. Jag tror absolut att Anton kan ta hand om sig själv, jag vet att jag är en expert på att overthink stuff, och jag har ingen aning om vad som rör sig i skallen på grabben. Jag vet bara att jag önskar att han slapp alla glåpord och hoppas att han alltid behåller sitt fina leende - ända upp till ögonen.
Puss o Kram
Lina Lilja
OMG That's HOT!!!
Puss o Kram
Lina Lilja
Being Produktiv!
Möte hit, motivering dit och allt däremellan! Har en riktigt produktiv eftermiddag här vid köksbordet, så tänkte passa på att ta upp plugget när jag ändå känner mig på G! Snart så ska jag dock tillåta mig själv till att vila framför tv:n, käka lite mellanmål, cykla på träningscykeln en stund och avsluta eftermiddagen med en dusch. Livet är fullt upp, men det känns ändå som jag börjar få koll på saker och ting. Hyfsat i alla fall.... Jaja, så länge man håller huvudet högt och mungiporna uppåt så går allt!
Puss o Kram
Lina Lilja
Mer Anton och #Homoriot
Puss o Kram
Lina Lilja
Hemma igen!
Har haft några riktigt underbara dagar i Madrid, men nu är jag hemma igen! Sitter och tittar på Melodifestivalen från i lördags och uppdaterar mig på hur helgen har varit här hemma i Sverige (= vad Adam har gjort, gör och hittar på). Hittade bland annat den här bilden, vilken ju inte är helt fel! Två favoriter på samma bild<3 Snacka om att man hade viljat vara en fluga på väggen vid det mötet!
Bilden är tagen idag och Anton la upp den på sin twitter, det är därifrån jag tagit den. Adam uppträder nämligen på GayGalan idag, tydligen, och Anton kommer ju vinna priset som 'Årets Homo' där. (Det var väl ingen surprise, det har vi vetat i MÅNADER!!!) Hade gärna gått men bortprioriterade det på grund av Madrid-resan, men sen fick jag ju reda på att Adam skulle uppträda där, idag när jag anlände på Arlanda, och hade jag vetat det lite tidigare hade jag definitivt gått i alla fall! Men jag är trots allt ganska glad att vara nerbäddad i soffan ikväll, sjuuukt trött! Dessutom finns ju YouTube + att ett sammandrag sänds senare i veckan på tv.
Gud vad jag babblar just nu! Som sagt, jag är vääääldigt trött! Imorgon är det ett par lektioner på förmiddagen, sedan ett telefonmöte klockan 13, lite träning kanske och så SOVA! Plus att jag måste komma ikapp livet också, med allt från plugg till jobb till framtiden och allt däremellan. Det löser sig!
Puss o Kram
Lina Lilja
Mot Spanien!
Packat och klart! Lite smink ska på och sen drar vi mot Arlanda och Spanien! Ja, jag missar första deltävlingen av Melodifestivalen, och ja, jag missar Adam Lambert i Stockholm. Both things SUCK men jag tror att det kommer bli en supermysig resa i alla fall! :) Jag hann i alla fall se Adams nya musikvideo innan jag sticker, och jag kan bara säga en sak; WOW!!! Helt fantastisk, gav en helt annan känsla till låten! Kika in den här nedan!
Vi ses igen på måndag!
Puss o Kram
Lina Lilja
#Homoriot
Mycket kan man säga om dagens ungdomar och internet, men ingen kan ta ifrån dem att internet är den största och viktigaste plattformen för opinionsbildning i dagens samhälle, och att ungdomar vet hur man använder den. Nu senast har man använt twitter och bland annat skapat #killgruppen där killar har fått möjlighet att tala ut på sätt som det oftast bara är tjejer som gör i vardagen. Så igår kväll startades #homoriot, en plattform för HBTQ-människor att tala om hur illa bemött de blivit av samhället. ALLT kommer ut där, and it ain't always pretty.
"att gång på gång på gång på gång på gång på gång komma ut."
"Att över 60% av alla transpersoner jag känner är långtidsarbetslösa."
"att vara förälskad men inte veta om personen skulle slå ner en eller bli smickrad om den fick reda på det."
"Att ragga på fel kille och bli hotad till döds. Det är fan inte kul."
"När polisen tycker att våldtäkten var en bra sak - en sån som du ska va glad att nån alls vill ha dig."
"Att kolla på semesterresor och behöva tänka på att vissa länder är så pass homofobiska att det är farligt för oss att åka dit"
"Mötte en MTF på Pride som var ledsen för att vakten insisterat på att kalla henne 'honom' trots att hon sa ifrån."
"Min kusin har varit öppet lesbisk sen hon var 15. När hon fyllde 20 försökte delar av släkten para ihop henne med en kille."
Puss o Kram
Lina Lilja
